Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danska stifts- och läroverksbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beträffande såväl dessa biblioteks föregående öden som de planer som uppgjorts angående deras
framtida förhållanden.
Under det att de äldre svenska läroverksbiblioteken kunna i sitt bestånd visa en jämförelsevis
obruten linje från 1600-talet med de stora donationerna av krigsbytesböcker, som då kommo
de förnämsta av dem till del, och i ett och annat fall t. o. m. knyta an till domkyrkobibliotek
från medeltiden, stamma de flesta danska skolbiblioteken från 1700-talets senare hälft, upplysningstiden.
Av de boksamlingar som tidigare funnits vid skolorna har så gott som allt försvunnit.
Till upplysningstiden kan man också föra tillbaka uppkomsten av de danska stiftsbiblioteken.
I Danmark liksom i Sverige möter man i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet
strävanden att skapa bibliotek som kunde underlätta åtkomsten av böcker för litterärt intresserade
kretsar i landsorten. Men under det att dessa strävanden i Sverige anslöto sig till de
gamla gymnasiebiblioteken — i slutet av 1700-talet ändras dessas namn flerstädes till stifts- och
gymnasiebibliotek —, sökte man i Danmark tillgodose en större allmänhets behov genom s. k.
stiftsbibliotek, som från början voro helt fristående i förhållande till skolan och vilka med ett
par undantag också så förblivit. De flesta av dem upprättades på initiativ av det lokala präs-
terskapet och upprätthöllos liksom stifts- och gymnasiebiblioteken i Sverige till stor del genom,
bidrag från prästerna. I övrigt ha de danska stiftsbiblioteken förökats genom gåvor från enskilda
— i böcker eller penningar — och i ett och annat fall genom anslag från staten. Den
nära förbindelse, vari de flesta av dem stodo till vederbörande stifts prästerskap, har gjort att
de satt som en huvuduppgift — vid sidan av sin folkupplysande verksamhet — att tjäna
prästerna som studiebibliotek särskilt i teologiska ämnen. Vissa tider ha de haft en nog så
livlig användning, men ha i allmänhet nu sedan flera år tillbaka helt stagnerat. Utom i fråga
om Själlands stiftsbibliotek i Roskilde ha bidragen från prästerskapet, fullständigt försvunnit,
Aalborgs stiftsbibliotek har sammanslagits med skolans bibliotek. Aarhus stiftsbibliotek har
överflyttats till Aarhus statsbibliotek. Maribo stiftsbibliotek har levt upp som ett statsunderstött
folkbibliotek. I övrigt spela stiftsbiblioteken en mycket obetydlig roll, trots att de innehålla
en del bokrariteter av stort värde och även en del ännu användbara samlingar i synnerhet,
i dansk historia och skönlitteratur. De äro utan inkomster, och samlingarna äro genomgående i
dåligt tillstånd och förvarade i olämpliga lokaler.
Av skolbiblioteken har Nielsen endast tagit med — utom Herlufsholms och Sorö akademis
bibliotek — dem som äro knutna till sådana statens högre allmänna läroverk som ursprungligen
varit »lärda» skolor (alltså vad vi skulle kalla latinläroverk). Liksom i stiftsbiblioteken är
bokbeståndet huvudsakligen av humanistisk karaktär, här dock med huvudvikten lagd på de
filologiska vetenskaperna.
De värdefullaste av de behandlade biblioteken äro Herlufsholms och Sorö akademis. Det
förra tillhör en privat stiftelse som upprättades på 1500-talet av Herluf Trolle, vars efterlevande
maka grundade biblioteket genom att till den nyupprättade skolan överlämna sina och sin mans
böcker. Biblioteket som äger kvar ett 50-tal av denna första uppsättning, är synnerligen väl
vårdat och uppställt. Det är tillgängligt för allmänheten, men utlåningen, som delvis sker
genom Næstveds centralbibliotek motsvarar ingalunda bokbeståndets värde. Sorö akademis
ursprungliga bibliotek som bl. a. innehöll Holbergs boksamling, gick under genom en stor
eldsvåda i början av 1800-talet. Endast 136 band räddades, som vid tillfället voro utlånade.
Genom stora gåvor från enskilda och genom anslag från staten grundades ett bibliotek på nytt,
vilket bl. a. innehåller den näst bästa Holbergssamlingen i Danmark.
Vad skolbiblioteken i övrigt angår voro dessa i början endast avsedda för skolans lärare
och lärjungar, men efter hand har på senare tid det ena efter det andra gjorts offentligt
tillgängligt. Påskyndande på utvecklingen verkade framförallt en anmaning, som regeringen
utfärdade 1898 med anledning av en artikel av dåvarande adjunkten och bibliotekarien vid Horsens
skola Andreas Sch. Steenberg, som starkt förordade att skolornas bibliotek skulle göras helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
