Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danska stifts- och läroverksbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
offentliga. Bibliotekens användning steg också de närmaste åren efter 1898 avsevärt för att
emellertid starkt avtaga, sedan folkbibliotekens uppgångstid begynt. Numer spela skolbiblioteken
ej längre någon roll som offentliga bibliotek. De inkunabler som funnos där men saknades
i det Konglige bibliotek skulle enligt en ministerskrivelse av år 1906 överlämnas till detta
Ännu starkare ingrepp i skolornas bibliotek skedde år 1922, då en ministeriell cirkulärskrivelse
ålade alla skolbibliotek att till folkbiblioteken överlämna alla sådana böcker, som ha betydelse
för dessa senares allmänt utbildande ändamål eller tjäna speciella fackstudier i vidare mening
särskilt topografi och historia, för så vitt de ej voro nödvändiga för undervisningen eller som
supplerande läsning för lärare och lärjungar. Sedan detta överlämnande skett, skola skolbiblioteken
administreras helt med avseende fäst på skolans behov.
Då det i Sverige gällde att göra upp planer för folkbiblioteksväsendets utveckling, ha två
olika sidolöpande linjer förordats: den ena att bygga på stifts- och läroverksbiblioteken, den
andra att bygga på de större egentliga folkbiblioteken. I Danmark har man utan tvekan
bestämt sig helt för den senare linjen. Och t. o. m. en så stark bokhistoriskt inriktad biblioteksman
som förf. till föreliggande utredning förkastar alla tankar på att söka bringa nytt liv i
de gamla stiftsbiblioteken. De tillhöra en förgången tid. Deras allmänbildande uppgift ha
folkbiblioteken mycket större möjlighet att fylla, och det är därför, menar han, fullt i sin
ordning att dessa också övertaga de för denna uppgift lämpade samlingarna i stiftsbiblioteken.
Det vore emellertid inte mer än rimligt, anser han, att de stora centralbiblioteken, som äro
närmast till att övertaga de ännu kuranta samlingarna inom såväl stifts- som läroverksbiblioteken,
även toge hand om sådana delar av de äldre biblioteken, som visserligen ej ha någon praktisk
betydelse för den folkliga biblioteksverksamheten, men äro av bokhistoriskt värde.
Förklaringen till de olika ståndpunkter som i denna fråga sålunda gjorts gällande i Danmark
och Sverige, är delvis utan tvivel att söka i en viss folkpsykologisk olikhet. Det finnes
hos svensken en känsla för romantiska värden, som här yttrar sig i en benägenhet för att
pietetsfullt bevara gamla institutioner. Dansken åter med sin mera rationella läggning tar framför
allt sikte på vad som har direkt praktisk betydelse. Naturligvis spela också geografiska förhållanden
in. I ett land så tätt befolkat som Danmark och där avstånden äro så korta har koncentrationen
haft lättare att göra sig gällande än i Sverige, där partikularismen har betydligt
säkrare fäste. Men först och sist ligger nog förklaringen till att man i Sverige allmänt ställt
sig gynsammare till planen att lägga stiftsbiblioteken åtminstone delvis till grund för centralbiblioteksorganisationen
däri, att man här hade ett sådant stiftsbibliotek som Linköpings.
Detta biblioteks stora och värdefulla bokbestånd, den betydelse det sedan länge haft för forskare,
dess jämförelsevis fasta organisation och inte minst det förhållande att man för detta
biblioteks ledning sedan flera år tillbaka haft förmånen av bibliotektekniskt väl utbildade
personer, som haft skötseln av detta bibliotek som sin huvuduppgift, allt detta gjorde att man
aldrig skulle kunnat gå förbi detsamma, när det skulle gälla uppbyggande av centrabiblioteksorganisationen.
Hade ej Linköpings stiftbibliotek funnits, är det väl knappast troligt att vad
man skulle kunna kalla stiftsbibliotekslinjen kunnat så enigt skjutas fram jämsides med den
rena folkbibliotekslinjen. Däremot torde det ej vara något tvivel att det som lovar mest effektivitet
med hänsyn till det allmänna bildningsarbetet är här som i Danmark att i största möjliga
utsträckning knyta centralbiblioteken samman med de rena folkbiblioteken.
F. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
