Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För att kunna ha riktigt roligt åt den något långdragna boken bör läsaren vara hemma i de
trojanska hjältarnas verkliga historia. H. K.
Fleuron, Svend. Männen i skogen. Till sv. [fr. da.] av Robert Larsson.
A. B. 1926. 202 s. Hceda. 3:75.
Förf. har här huvudsakligast sysselsatt sig med människor, mindre med djur såsom i sina
föregående böcker. Det är olika typer av skogsfolk, bildade och obildade, han skildrar, och
han har på ett förträffligt sätt fångat dem i deras rätta miljö. Men samtidigt får han tillfälle
till vackra betraktelser över naturen och livet i naturen. Förf:s tidigare djurskildringar beröra
speciellt sådana läsare, som äro intresserade av djur. Denna bok synes mig ägnad att kunna nå
en bredare publik och bör gärna införlivas med folkbiblioteken. J. F.
— — . Vildmarksfångarna. Från en zoologisk trädgård. Till sv. [fr. da.] av
Robert Larsson. A. B. 1926. 243 s. Hceda. 3:75.
Förf. har här lämnat skogen, sjön och de fria djuren samt givit sig in bland fångarna i
en zoologisk trädgård. Onekligen rör han sig här på en för honom något främmande mark,
och de fångna djurens känslor inför en försvunnen frihet och en ständig bundenhet bakom
trånga galler har nog fått icke så litet av mänsklig spekulation över sig. Om det varit det syftet
med boken, att den skulle få människor att reagera mot vilda djurs hållande i fångenskap, så
har förf. lyckats väl. Karakteristiska mänskotyper skymta fram i boken. — Liksom Fleurons
övriga böcker passar även denna väl för folkbiblioteken. J. F.
Grip, Elias. Naturtydande folksagor. A. B. 1926. 68 s. Litt. (Verd.
småskr. 306.) Hy. 1:—.
En samling sagor från vitt skilda håll, som alla vilja ge förklaring på någon naturföreteelse
(varför har björnen så kort svans, varför darra aspens blad), ordnade efter ämnet i fyra grupper:
människorna, den döda materialen, djurvärlden och växtvärlden. Några bidrag till sagans
historiaeller psykologi ges knappast; förf. har tydligen fattat sin uppgift endast som samlande och
sovrande. B. M.
Hergesheimer, Joseph. Den brokiga schalen. Övs. fr. eng. A. B. 1926.
184 s. (Bonniers gula serie.) Hcee. 3:75.
En liten novell från Havanna och kubanernas frihetskamp mot det spanska övervåldet.
Förf., utpräglad artist, har använt skarpa, men verkningsfulla färger i sin skildring av strider och
lidelser på den tropiska ön. Boken hör avgjort till den bättre översättningslitteraturen, men
lämpar sig på grund av vissa våldsscener ej för ungdom. H. K.
Lewis, Sinclair. Martin Arrowsmith. Övs. fr. eng. av Margaretha
Odelberg. 1, 2. Nst. 1926. Hcee. à 5:50, inb. tills. 12:75.
En stor roman, där Lewis låter sin hjälte dra i härnad för läkarens kall som människornas
hjälp och utövare av en vetenskap gentemot de krassa privatekonomiska synpunkterna. Den
bild förf tecknar av läkarutbildningen och yrkets utövning i U. S. A. måste göra en svensk
läsare glad över våra lyckligare förhållanden.
Lewis visar sig även här som en god berättare. Han rullar upp handlingen skickligt och
lagom hastigt och har en säker realistisk teknik. Men hans satir är stundom för grov och
effekterna väl enkla för en författare av så stora mått, som den svenska kritiken velat göra
honom till. H. K.
Lökken, Thomas Olesen. Niels Hald. Boken om en nutidsbonde. Till
sv. [fr. da.] av Algot Ruhe, Å. & Å. 1924. 229 s. Hceda. 6:50.
Lökken är en lycklig efterföljare och fortsättare av den bonde- och folklivsskildring, som i
modern tid inletts i Danmark med Jeppe Aakjær och Johan Skjoldborg. Även om han
ännu icke når lika djupt med sina skildringar som dessa, måste man säga, att även han har
speciella förutsättningar för detta värv i sin direkta förhandskunskap om den miljö han skildrar.
Han är nämligen själv en fattig arbetare och cykelreparatör, småbonde från Limfjordens
Jylland: bor nu i Lökken vid Västerhavet, norr om Limfjorden, och har alltid haft den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
