Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliotekskurssen våren 1926 - Allmänt folkbildningsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biblioteket, där också en utställning av svenska bibliografier ordnats. Att ett antal
handböcker i biblioteksskötsel och några särskilt viktiga bibliografier hela tiden
voro pä lärorummet tillgängliga faller av sig själv. Senast behandlade viktiga
områden — bibliografier och uppslagsböcker — höra till dem, i fråga om vilka
de vunna erfarenheterna i särskilt hög grad tala för en ökning av timantalet till
en kommande kurs. En kort historisk redogörelse för den svenska och utländska
tidskriftslitteraturen lämnades. Dessutom hade redaktionerna för c:a 200 för
folkbiblioteken mera betydelsefulla svenska och utländska tidskrifter på anmodan
lämnat gratisexemplar av hela årgångar eller provhäften, vilka voro framlagda på
lärorummet.
Frågan huruvida en bibliotekskurs bör vidgas utöver de områden, som hittills
berörts, så att den behandlar även annan litteraturkännedom än den som avser
bibliografier, uppslagsböcker och tidskrifter, hör till dem, som ej äro alldeles
självklara. Viktiga skäl skulle tvivelsutan kunna anföras för att gå så långt att
man i anslutning till bibliografier lämnade en resonerande genomgång av den
viktigare, aktuella litteraturen inom olika mera centrala litteraturområden, t. ex.
historia, samhällsvetenskaperna o. s. v., detta förutsatt att en undersökning ger vid
handen att det är möjligt att meddela en dylik översikt utan att kursen alltför
mycket sväller ut och om föreläsare kunna anskaffas, förtrogna ej blott med den
litteratur, det gäller, utan också åtminstone i någon mån med behov och
önskemål hos låntagarna i ett folkbibliotek. Denna första gång tillät emellertid ej
kursens omfång försök i denna riktning, men snarast möjligt komma experiment att
verkställas till en början i liten skala vid någon kortare fortsättningskurs för
föreståndare vid mindre folkbibliotek.
Endast på en punkt gjordes vid 1926 års bibliotekskurs motsvarande försök,
nämligen i fråga om skönlitteraturen. Orsaken till att just denna litteratur i första
hand ansågs böra upptagas på programmet ligger ju nära till hands. Det gäller
här ett litteraturområde, vars ytterst stora betydelse i våra folkbibliotek framgår
redan av den roll det rent procentuellt spelar vid utlåningen. Hithörande
föreläsningar åsyftade att både genom urvalet av medtagna författare och de
synpunkter som anlades ta särskild hänsyn till bibliotekens behov. De allmänna
principer som uppställdes voro att framställningen skulle i huvudsak inskränka
sig till att behandla den moderna litteraturen och av den äldre litteraturen skulle
medtagas blott författare och arbeten, som ännu kunde tänkas ha publik i våra
folkbibliotek; övriga författare skulle blott antydas i den mån det för
sammanhanget befunnes oundgängligt. Föreläsningarna i flertalet litteraturområden
anknötos till utdelade litteraturlistor (så för tysk, engelsk, fransk, italiensk, spansk
och amerikansk litteratur; för svensk, norsk och dansk litteratur, där motsvarande
tryckta hjälpmedel för folkbiblioteken äro lätt tillgängliga, ansågos dylika listor
överflödiga). Vissa av föreläsarna ha funnit timantalet otillräckligt och ha meddelat,
att det i händelse av en upprepning skulle vara önskvärt för att framställningen
ej skall bli alltför summarisk antingen att något öka timantalet eller att behandlingen
inskränkes till att omfatta de senaste årtiondenas litteratur. För den senare
utvägen kan möjligen anföras det skälet, att det är denna litteratur, som är svårast
att få kännedom om i de litteraturhistoriska uppslagsböckerna. Det bör i detta
sammanhang påpekas att kursdeltagare med akademiskt examensbetyg i
litteraturhistoria voro dispenserade från deltagande i dessa föreläsningar.
De nämnda föreläsningarna kunde givetvis ej med fördel läggas så att de togo
hänsyn till även den rena förströelselitteratur, vilken ej har litterär betydelse men
som dock knappast kan helt saknas i ett folkbibliotek, även om den givetvis bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
