Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliotekskurssen våren 1926 - Allmänt folkbildningsarbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Också ifråga om skol- och ungdomsbibliotekens särskilda problem gäller, att till
den föreläsningsvis gjorda framställningen fogades demonstrationer. Vad skolbiblioteken
angår, var timantalet mindre än vad på förhand varit avsikten, detta
på grund av förfall i sista stund för den vidtalade föreläsaren. Att till den
lämnade mera bibliotekstekniska översikten bort komma en från pedagogiskt håll
given framställning av skolbibliotekets betydelse för skolundervisningen är eljest
påtagligt.
Föreläsningarna i bibliotekshistoria sysslade givetvis ej alltför kortfattat även
med de vetenskapliga bibliotekens historia. Vad folkbiblioteken angår var
avsikten bl. a. att ge en bild av de skiljaktigheter i fråga om folkbibliotekstyper,
som utvecklats på olika håll samt att ge praktiska anvisningar om förhållanden
värda att ta del av vid studiebesök i resp. land. Att de danska biblioteken
behandlades av två föreläsare berodde därpå att man ville använda sig av det
tillfälle som erbjöd sig i och med en dansk bibliotekaries studiebesök i
Stockholm.
Bokhistorien kunde tyvärr på grund av svårigheten att erhålla föreläsare ej ge
den allmänna översikt som avsetts i det ursprungliga programmet och som till en
annan gång är ett avgjort önskemål. Någon ersättning bjödo dock upprepade
demonstrationer i olika bibliotek samt de föreläsningar i skånsk boktryckerihistoria,
som det blev möjligt att i sista stund tillägga.
En fackutbildning för bibliotekarier kan emellertid ej inskränka sig till att ge en
framställning av bibliotekens organisation, arbetsmetoder och historia, utan en lika
oundgänglig del härav är meddelandet av en viss bokkännedom. Varje bibliotekskurs
omfattar sålunda med nödvändighet en redogörelse för de viktigare bibliografierna.
Lika regelbundet ingår däri meddelandet av kännedom om såväl de allmänna
uppslagsböckerna som de viktigare handböckerna inom olika fack. Skälen härtill
äro ju påtagliga. Uppslagsbokslitteraturen är ett område, som är av alldeles
särskild betydelse för varje bibliotek och som, vad våra folkbibliotek angår, får ökad
vikt ju längre man hinner i riktning mot att av dem skapa verkliga centraler för
självbildningsarbetet. Härtill kommer att denna litteratur (åtminstone när det
gäller svenska arbeten) ej är av den omfattning att den är alldeles omöjlig att
överblicka. Timtalet vid den svenska kursen hade för de svenska bibliografierna
och uppslagsböckerna, som för folkbiblioteken givetvis äro de allra viktigaste,
tilltagits så att det blev möjligt att ge kursen en i hög grad praktisk läggning,
i det att till den föreläsningsvis ordnade framställningen fogades ett stort antal
övningar både under lektionerna och i form av uppgifter, som skulle lösas på egen
hand till en följande lektion. Avsikten med dessa praktiska övningar var att ge
vana att slå i olika typer av handböcker och att ge någon förtrogenhet med
uppställningen av en del av de allra viktigaste av dessa. Även med avseende
på utländska bibliografier och uppslagsböcker användes motsvarande förfaringssätt
i den mån det härför anvisade starkt begränsade timantalet tillät. I fråga om såväl
svensk som utländsk bibliografi samt utländska handböcker anknöts framställningen
till utförliga av föreläsarna uppgjorda boklistor, som utdelades till samtliga
deltagare. För den svenska handbokslitteraturen ansågs en dylik lista ej nödvändig
med hänsyn till den planerade och sedan publicerade handbokslistan av förste
bibliotekarien B. Möller i Tillägg 1 till Grundkatalog 2. I fråga om de svenska
handböckerna hade genom förlagens tillmötesgående på lärorummet kunnat
uppställas en handbokssamling om 6—700 band, som hela tiden stod till
kursdeltagarnas förfogande även mellan lektionerna och under eftermiddagarna. Den
utländska såväl bibliografiska som handbokslitteraturen genomgicks på Kungl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
