Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skol- och barnbibliotek - Skolbiblioteksfrågan vid årets riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tanke härpå anser jag mig böra i detta sammanhang uppehålla mig vid saken. Skolkommissionen
har betonat vikten av en rationell avvägning mellan den egentliga undervisningen under
lektionerna och det kontrollerande förhöret. För min del sympatiserar jag med den från många
håll uttalade åsikten, att förhörandet i våra skolor hittills haft ett alltför stort utrymme sig
anvisat. Naturligtvis är det mig alldeles främmande att vilja urgera, att kontrollen över att
lärjungarna verkligen inhämtat det genomgångna bör skjutas åt sidan såsom överflödig eller
olämplig. Men om det är så, att sagda moment redan under nuvarande förhållanden tager alltför
mycken tid och uppmärksamhet i anspråk — och detta torde knappast kunna jävas — så lär
det vara ovedersägligt, att en liknande disposition av lektionstiden skulle te sig ännu mera
olämplig i en skola, där »arbetsprincipen» vore vägledande. Det synes mig under dylika
omständigheter vara på sin plats, att också denna betydelsefulla angelägenhet blir såväl i
läroverksstadgan som i undervisningsplanens metodiska anvisningar vederbörligen beaktad. Och
jag skulle i detta avseende vilja ytterligare betona, att det enbart skulle vara till fördel för de
unga, om även vid förhöret deras medverkan toges starkare i anspråk än som ofta sker. Det
ligger otvivelaktigt stor vikt uppå, att lärjungarna från begynnelsen vänjas vid att självverksamt
ösa sina uppgifter jämväl i den meningen, att de sättas i tillfälle att i mera sammanhängande
framställning och under mera produktiva former redovisa sina kunskaper. En dylik metod
erbjuder, enligt min uppfattning, både formellt och reellt avgjorda företräden framför ett
sönderstyckande av föreliggande uppgifter genom en minutiös utfrågning från lärarens sida.
De naturvetenskapliga ämnena hava härvid förmånen att kunna bygga på en redan fast
tradition. Men även i fråga om de humanistiska ämnena synes mig ett därmed besläktat
tillvägagångssätt med framgång kunna komma till användning. Hela denna fråga sammanhänger
emellertid på det närmaste med den nutida skolans maktpåliggande, dess bättre alltmer
beaktade uppgift att fostra de unga till ett självständigt bruk av boken, både uppslagsböcker och
andra böcker. Med full rätt har generaldirektör Bergqvist framhållit, att denna del av
undervisningen blir av verklig betydelse för en rationell läggning av arbetet först, när den i främsta
rummet inriktas på att anvisa lärjungarnas utgångspunkter och medel att på egen hand arbeta
sig fram till nytt vetande. En sådan ordning förutsätter emellertid tillgång till ett icke alltför
torftigt bibliotek, med därtill anslutet läsrum, och i detta avseende äro tyvärr läroverkens
resurser i regeln icke alltför betydande. Men sedan någon tid föreligger ett av särskilda inom
ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga avgivet betänkande med förslag till förbättrade
villkor för bland andra läroverksbiblioteken. Det är min förhoppning att inom den närmaste
tiden kunna till närmare omprövning upptaga hithörande spörsmål. Frågan synes mig av stor
vikt, ej minst ur synpunkten av skolarbetets inre anordning och saken väl värd att av staten
stödjas, så snart ekonomiska möjligheter för ett sådant steg kunna anses vara för handen.»
*
I samband med återgivandet av detta uttalande synes det motiverat att med
några ord beröra skolbiblioteksfrågans nuvarande läge i vårt land.
Frågan om ökade anslag till biblioteken vid skolor av olika typer har upprepade
gånger framförts under senare tid. För läroverksbibliotekens vidkommande
framlade de s. k. Bibliotekssakkunniga ett förslag (Bibl.-bl. 1925, s. 150 ff.), som
sedan av skolöverstyrelsen efter inhämtande av yttranden från olika håll i
huvudsak tillstyrkts i skrivelse den 21 september 1925. De föreslagna ändringarna
gingo ut på följande. Överstyrelsen föreslog till en början vissa jämkningar i
fråga om anslagsbeloppen.
Till bokinköp och inbindning vid de allmänna läroverkens bibliotek föreslogs
ett förslagsanslag av 157,000 kronor att fördelas efter följande grunder: till högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
