Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- De nya världshistorierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DE NYA VÄRLDSHISTORIERNA.
Av Professor Martin P:n Nilsson.
Man har ibland uttryckt förundran däröver, att icke mindre än fyra framställningar
av världshistorien kunnat börja att samtidigt utgivas i vårt land, alla efter
en ganska brett anlagd plan.[1] Denna rikedom på historiska framställningar
är emellertid icke något för Sverige egendomligt. I världskrigets spår har
överallt ett starkt historiskt intresse växt upp, och det förefaller, som om den större
publiken numera hellre ville lära känna människors öden i historiens berättelser
om hur det verkligen varit och tilldragit sig, än i skönlitteraturens spegelbilder.
Även i utlandet vimlar det av delvis mycket stort anlagda historiska verk.
Från publikens synpunkt är det anförda förhållandet enbart glädjande, då den
får tillfälle att välja den framställning, som bäst passar olika behov. Valet är
kanske icke alltid lätt. Följande rader avse icke att vara en kritik och värdesättning
i vanlig mening utan att efter förmåga lämna en karakteristik av de olika
verkens planläggning, som kan giva en viss ledning i valet.
Emot äldre tiders manér att ensidigt framställa de politiska förvecklingarna restes
redan för länge sedan protest, och den fordran uppställdes, att historien borde
vara skildringen av världskulturen och dess utveckling. Principiellt torde denna
fordran vara godtagen på samma gång som dess praktiska utförbarhet visat sig
vara snävare begränsad, än man velat förmoda. Först och främst står det icke
i en människas förmåga att i samma mån behärska alla de mångskiftande mänskliga
livsyttringarna på alla materiella och andliga områden, ur vilka var för sig
omfattande specialvetenskaper vuxit upp; ännu svårare är det att inarbeta dessa
heterogena beståndsdelar i ett sammanhang. Man har tillfälle att iakttaga, hur en
framstående historisk framställning, som verkligen fört forskningen framåt, fått sig
påhängda ett kapitel om religion, ett andra om litteratur, om konst o. s. v., vilka
[1] Jämte dessa framställningar av världshistorien ha en hel rad större och mindre verk, som
beröra vissa delar eller sidor av forntiden och dess kultur, utkommit, vilka också äro förtjänta
av synnerlig uppmärksamhet. Jag nämner några. Den på Norstedts förlag utkommande serien
Kulturhistoriskt bibliotek innehåller bl. a. J. L. Heiberg, Grekisk kultur (2 uppl., Nst. 1923, 5:75)
och De förhistoriska tiderna i Europa (D. 1, Nst. 1926, 15:—) i vilket verk de framstående danska
arkeologerna Chr. Blinkenberg och K. Friis-Johansen författat avsnitten om resp. Greklands
och Italiens förhistoriska kultur. H. O. Lange, Egyptiska myter och sagor (N. o. k. 1925, 7:50,
inb. 9:50) har en förträfflig kulturhistorisk inledning och en dylik inleder även E. Briem,
Babyloniska myter och sagor (N. o. k. 1927, 7:50, inb. 9:50), båda i serien Myter och sagor.
Samme författare har bidragit till serien Natur och kultur med Nr 63 Kultur och religion i
Babylonien och Assyrien (N. o. k. 1926, 2:25, inb. 3:—), P. Lugn med Nr 65 Egyptisk kultur
i ord och bild (N. o. k. 1926, 2:25, inb. 3:—) och undertecknad i Nr 64 (N. o. k. 1926, 2:25,
inb. 3:—) givit en kort översikt över Orientens forntid (inkl. den kretisk-mykenska kulturen).
Vidare böra nämnas Frederik Poulsens korta skildringar av äldre tiders konst med rik
kulturhistorisk bakgrund, Urtidens och Egyptens konst (Sk. 1926, 3:75),k1Gamlaprientens konst (Sk. 1926,
3:50) och Den kretisk-mykenska konsten (under översättning). Slutligen P. Lugn, Konst och
konsthantverk i Egypten, Bonniers små handböcker i vetensk, ämnen Nr 17 (A. B. 1927, 3:—).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1927/0093.html
