Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya världshistorierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man helst skulle sett vara borta. Den svårighet, som ligger i det antydda
programmet, och den lösning, som tvingat sig fram, formulerar redaktören av
Lindblads Världshistoria, prof. Almquist på ett lyckligt sätt i sina inledningsvis
framställda orienterande synpunkter sid. XVI: »Världskulturens historia erbjuder
en mångskiftande utveckling i så många linjer, språket, religionen, statslivet, de
sociala grupperingarna, det ekonomiska livet, den materiella tekniken, konsten i
dess olika arter, att en sammanfattning synes vara ett orimligt försök, en
jätteansträngning, som slår sig själv med vanmakt. I föreliggande verk liksom i andra
liknande har en utväg ur denna svårighet sökts däri, att skildringen principiellt
anknytes till staternas utveckling, som alltså bildar framställningens fasta stomme.
Det är så till vida fråga om ’politisk historia’, men eftersom staten, som ju själv
är en form av kultur, alltid står i den rikaste växelverkan med det allmänna
kulturarbetet, kan och bör skildringen upptaga en mängd av det stoff, som
gemenligen anses tillhöra ’kulturhistorien’ i inskränkt mening.»
Det gäller att icke tappa bort trådarna i en brokig och heterogen mångfald.
Lösningen blir en kulturhistoriskt betonad framställning av de statliga och
samhälleliga livsyttringarna, politiska, sociala, ekonomiska och även religiösa, vilka
ända in i senare tider ingripit lika bestämmande i folkens liv som de förut nämnda
faktorerna. Denna lösning är vidare en nödvändighet ur den synpunkten, att en
orientering över händelseförloppet i dess kronologiska ordning är den absolut
oundgängliga stomme, på vilken man måste häkta upp den vida mera invecklade
och svåröverskådliga kulturhistorien för att icke treva omkring i det ovissa av
brist på kronologiskt perspektiv. Den faran ligger ej utom möjlighetens gränser,
att en renodlad kulturhistorisk framställning blir en samling intressanta aperçuer
och notiser om olika ting, där den genetiska synpunkten kommer till korta. Om
lösningen sökes i riktning av en huvudsakligen kulturhistoriskt orienterad
framställning, har den den förstnämnda historiska orienteringen till en nödvändig
förutsättning.
Denna redogörelse för historieframställningens dilemma torde icke vara helt
överflödig, även om alla de föreliggande verken utgå från den ovan med prof.
Almquists ord skisserade synpunkten. Tre av dem, Norstedts, Lindblads och
Bonniers världshistorier, äro om ock med vissa skiftningar kulturhistoriskt
betonade folk- och statshistorier, Grimbergs världshistoria en historiskt betonad
kulturskildring.
Det utförligaste av de tre förstnämnda verken är Norstedts Världshistoria
(D. 1, Nst. 1926, 12:—, inb. 15:—) som skall omfatta femton band. Det
föreliggande första bandet behandlar de fornorientaliska folkens historia. Egyptens
och Främre Asiens historia har till författare prof. K. Tallqvist i Helsingfors.
Det är förståeligt, att T., som är en högt ansedd assyriologisk forskare, börjar
med Eufrat-Tigrisdalens historia, vilken så småningom vidgas till en världshistoria
omfattande hela den dåtida kulturvärlden omkring östra Medelhavet, i det att allt
flera folk indragas i den historiska och kulturella utvecklingen, elamiter, hetiter,
mitannifolket, assyrer, israeliter m. fl. Av alla dessa invecklade och delvis rätt
dunkla förhållanden gives en ganska detaljerad skildring. Egypten, vars historia
med undantag för en kortare men mycket viktig tidrymd är mera isolerad och
på det hela mera överskådlig, får en jämförelsevis kortare skildring, men dess i
sin egenart beundransvärda kultur erhåller sin tillbörliga uppskattning. Docent
J. Charpentier lämnar en kort inledning om rasfrågorna och en framställning av
indernas och persernas historia till Alexander den stores död. Då båda dessa
folk äro ariska, inledes avdelningen med en utförlig redogörelse för vad vi veta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
