Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anker, Nini Roll. Det svaga könet. Roman. Övs. fr. no. av Ejnar Smith.
Å. & Å. 1926. 407 s. (Bundna böcker.) Hcedab. Inb. 3:75.
Så länge som en stor del litterärt intresserade svenskar ännu alltjämt vägra att läsa dansk
och norsk litteratur på originalspråket, äro översättningar av denna litteratur nödvändiga. Det
måste därför anses som en mycket stor vinst, icke minst för det allmänna biblioteksväsendet i vårt
land, att Nini Roll Ankers mästerliga, starka, klassiska kvinnoroman överflyttats till vårt språk.
Sällan har det stora centrala problemet för varje kvinna givits en ädlare tolkning än här. Det är
ett verk som med sitt sanningspatos alltjämt äger levande aktualitet. Det är en av de få
problemromaner, som komma att överleva den tid varunder de skapats. Sw.
Arlen, Michael, [pseud. för Dikrán Kouynmijian]. Blandat sällskap. Övs.
fr. eng. av Siri Thorngren-Olin. H. G. 1927. 264 s. Hcee. 4:50.
Även de som först fascinerades av vissa mondänt expressiva drag i Arlens böcker torde vid
detta laget ej ha kunnat undgå att tröttas av hans olidliga originalitetsjäkt och blaserade
gäspningar. Man kan endast avråda biblioteken från att skaffa sig en bok som förevarande. H. K.
Baadsgaard, Anna. Prästen på Sandön. Övs. fr. da. av Elisabeth-Kuylenstierna-Wenster.
Å. & Å. 1927. 365 s. (Bundna böcker.) Hcedab. Inb. 3:75.
Även om här inga djupsinnigheter vila, är denna bok läsvärd och rekommendabel. Av Anna
Baadsgaard läste man ju alltid någon bok i sin grönaste ungdom, innan man hade bättre vett.
Sedan sitter gärna inestimeringen i. Men vid läsningen av denna bok finner man, att mycket både
lättare och oskickligare gjort gods anses för riktig vara. Skildringen av en isolerad ös (Läsö) enkla
fiskarbefolkning och deras präst har både kunnighet, värme och mening. Översättningen är
också tadelfri. G. F—d.
Bennett, Arnold. Lord Raingo. Till sv. [fr. eng.] av C.-O. Landergren.
Sv. andelsf. 1927. 340 s. Hcee. 6:—.
I ett flertal romaner, »The pretty lady», »The roll cail», »Mr. Prohack», har Bennett sökt ge
en bild av det engelska samhällslivet under och omedelbart efter krigstiden, sett ur olika synvinklar.
Även i denna sista bok för han oss in i samma period, denna gång till de högsta styrande kretsarna.
Mr. Raingo är nämligen chef för det engelska propagandadepartementet, som ju Bennett själv
en gång tillhörde. Och i flera av de personer, som skymta i boken: premiärministern, irländaren
Andy Clyth med sitt »släta, gråa hår, silvertungad, urban, trevlig, charmerande, inställsam», Sid
Jenkin, »medlemmen av arbetarepartiet och ministern utan portfölj, svart, kraftig, luggsliten, slug
och med ett hjärtligt sätt», lord Ockleford, »den ståtlige lordpresidenten» och andra, tror sig även
en utlänning kunna se nog så närgångna porträttstudier.
Men huvudvikten är lagd på skildringen av människan Raingo. Det konstnärliga framställningssätt
med minutiösa miljö- och personskildringar, som gjort Bennett till den mest utpräglade
realisten, att icke säga naturalisten i våra dagars engelska romandiktning, möta vi även i hans
psykologiska analyser. Här i »Lord Raingo» få vi en inblick i en mänsklig psyke, som i handfast
realism och ingående detaljrikedom icke lämnar något övrigt att önska. Det är som att se in i
en invecklad men lättöverskådlig maskin. Vi se viljeimpulsernas drivremmar, tankarnas
kugghjul, de otaliga känslohävstängerna, och vi få noggranna beskrivningar på var och en av dem och
på deras oavlåtliga arbete till den dag, maskinen stannar och lord Raingo dör — i lunginflammation
— lunginflammation tycks förresten vara Bennetts älskiingssjukdom. Det var med den han
avlivade Mr. Povey i »En kvinnas historia». Men vad han där skildrade på några få utomordentliga
sidor, tar här över hundratalet, gott och väl tredjedelen av boken, i anspråk. Att intresset det
oaktat icke slappas är en triumf för hans berättarkonst. B. Å.
Bercovici, Konrad. Ropet från Volga. Övs. fr. eng. av Stina Bergman.
A. B. 1926. 178 s. Hcee. 2:75.
En rörigt och slarvigt berättad historia, vars titel väl skulle varit »Floden kallar». De
mänskliga funderingarna över revolutionen i Ryssland 1917 skulle dock gett boken ett visst värde, om
man kunnat vara säker på att det åsyna vittnet verkligen varit en rysk patriot, som talade ur
hjärtat. Nu gör det inslag av »romance and love», som kryddar anrättningen, att den blir tämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>