Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
onjutbar för nollprocentiga amerikaner. Den vita terrorns ledare, en europeiserad, fransktalande,
pianospelande och falskt sentimental sadist, är som typ trovärdigt skildrad, detsamma kan sägas
om den trångbröstade och enfaldige klasshämnare, som säges leda den röda tjekan. R. W. R.
Bergstedt, Harald. Under klocktornet. Övs. [fr. da.] av N. S. Norling.
Eklund 1927. 209 s. Hcedab. 4:—, inb. 6:50.
I ett särskilt till den svenska upplagan skrivet förord kallar Bergstedt denna bok för »min
särskilda bok, min verkliga bok», och helt visst kommer denna uppgörelse å ena sidan med
religions- och sekteristfanatismen, å andra sidan med rationalist- och förnekelsesnobberiet att bli
lika mycket läst som Alexandersen och Jörgensfesten. För folkbiblioteken är den enligt min
mening väl så värdefull som dessa genom sitt försynta, ödmjuka analyserande av tillvarons djupaste
frågor. Bergstedts avsvärjande av allt metafysiskt och ödmjuka dyrkan av själva »Livet» är
fullständigt fritt från den arrogans mot religionen, som ofta förut ansågs nödvändigt, höra till en sådan
modern agnostisk ståndpunkt. Tvärtom har Bergstedt många vackra, uppskattande ord för det
stora i »Klokketaarnets» religion. En levande, välskriven och högintressant bok. G. F—d.
Bridges, Victor. Flickan i svart. Roman. Övs. fr. eng. av Per-Axel Larsson.
A. B. 1927. 268 s. Hcee. 4:75.
En välgjord äventyrsbok, som kan rekommenderas för vuxen publik. H. K.
Burke, Edward. En blyg ungkarls bekännelser. (Bachelors’ buttons.) Övs. [fr. eng.]
av G. och M. Alexanderson. Nst. 1927. 392 s. Hcee. 6:75, inb. 8:25.
En engelsk underhållningsroman av icke alltför ovanlig typ, där hjälten, den blyge ungkarlen,
naturligtvis blir fast för en kvinna. Finessen skall ligga i den menlösa ton, under vilken alltid
lurar något annat. Berättelsens »jag» förstår icke kvinnolisten, men läsaren förstår. Alltså en
rolig bok, lämplig t. ex. för högläsning. F. V.
Crofts, F. Wills. Parkmordet. Övs. [fr. eng.] av Hildegard Wieselgren.
Sk. 1927. 276 s. Hcee. 4:75.
Detektivromaner kunna biblioteken i allmänhet lugnt överlåta åt intresserade att själva
skaffa sig, och Parkmordet har, utöver sin skickligt gjorda och logiskt lösta intrig samt det
spännande händelseförloppet, inga särskilda egenskaper, som skulle motivera ett undantag från regeln. B. M.
Deledda, Grazia. De levandes Gud. Roman från Sardinien. Övs. fr. ital.
av E. af D. A. B. 1927. 222 s. (Bonniers gula serie.) Hcei. 3:75.
Med utomordentlig säkerhet berättas det här, hur samvetet steg för steg driver en man att
erkänna ett begånget brott. Det är en nästan renodlat psykologisk historia. Utom huvudpersonen
tecknas ett antal andra figurer med samma starka och mogna lugn. Boken är väl lämpad att låta
svensk publik göra bekantskap med en av det nutida Italiens solidaste författare. F. V.
Dreiser, Theodore. En amerikansk tragedi. (An American tragedy.) Övs. [fr. eng.]
av Margaretha Odelberg, f. Frölich. D. 1, 2. Nst. 1927. Hcee. à 7:50, inb. 9:25.
Theodore Dreiser blev antagligen för första gången presenterad för svensk allmänhet genom
ett kapitel i R. G:son Bergs Moderna amerikaner. Han är en av förgrundsfigurerna bland Amerikas
nu levande författare, och icke dess mindre har han — och hans energiske profet, kritikern H. L.
Mencken — måst föra en långvarig och seg strid, innan hans verk mera allmänt fått en plats på
bibliotekshyllorna i hans hemland. Allt för öppet har han vågat tala om amerikansk ända och
behandla erotiska problem. »En amerikansk tragedi», utgiven 1925, har dock slutligen besegrat
t. o. m. hans bittraste motståndare.
I själva tragedien finnes intet speciellt amerikanskt. En ung man, fattig och uppåtsträvande,
men samtidigt sensuell och viljesvag, knyter ett förhållande med en arbeterska, vilken han
sedermera söker frigöra sig ifrån, då han fattar kärlek till och har hopp att vinna en rik och vacker
flicka ur miljonärskretsarna, och för vars död han blir misstänkt och slutligen dömd till döden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
