Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Hcb. Skönlitteratur: nysvensk (med finsk-svensk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bergman, Hjalmar. Kerrmans i paradiset. Roman. 2 uppl. A. B. 1927. 317 s. 7:50.
Om denna nya Hjalmar Bergmans-roman är i korthet att säga, att figurerna från hans föregående
jämte en del nya virvla omkring där på ett sätt, som icke är alltför överskådligt men när man kommer
in i boken, medför samma nöje som vanligt, om än något försvagat. Samma intelligenta och
nonchalanta iakttagelse ovanifrån ned på författarens marionettgalleri präglar även denna bok. F. V.
Böök, Fredrik. Sommarleken. Roman. Nst. 1927. 336 s. 6:50, inb. 8:25.
»Sommarleken» är byggd upp kring historien om ett skälmstycke, ett uppdiktat Amerika-arv
och glittrar av sommarhumör hela boken igenom ända till slutet. Så kommer litet av psykologisk
och moralisk tyngd, som inte funnits förut och inte riktigt passar ihop med det föregående. Fru
Ståls kraftfulla gestalt, som förut stått i bakgrunden eller litet vid sidan av huvudhandlingen,
träder där fram i en moderlig och madonnaaktig storhet, som synes överväldiga inte endast bokens
hjälte Ossian René utan även förf. själv. Där tecknas också Renés själsliv mera direkt, förut har
det huvudsakligen belysts genom skickliga antydningar. Kanske skulle boken fått mera litterär
vikt, om förf. inte valt detta indirekta framställningssätt; nu synes den litet mera sommarlätt än
den väl i grund och botten är. Händelseförloppet föres fram med fast och säker hand, stads- och
landskapsbilderna ha en glans som glada barndomsminnen, den ena peronligheten efter den andra
i den lilla småstaden träder fram och avslöjar sig själv på ett kostligt sätt, och i synnerhet Ossian
Renés närmaste miljö, den lilla landsortsredaktionen, målas med saftiga färger. Representanterna
för borgerskapet, militären och ämbetsmännen ta sig samtliga allt annat än imponerande ut; det
är endast hos några hänt verkarf amil jer man träffar den strävsamma duglighet, frihet från
fåfänga och nyktert sakliga syn, som skänka en trygg om också inte upphöjd plattform i tillvaron.
Det är tydligen inte hela Bööks världsbild, som kommer på tavlan. B. M.
Chronberg, Nils Th. Stjärnlysta nätter. Dikter. Sv. andelsf. 1927. 84 s. 3:—.
En diktsamling alltför amatörmässig och så gott som i allo ofullgången för att kunna räknas med. F. V.
Didring, Ernst. Dyningar. Roman. 2 uppl. Å. & Å. 1927. 279 s. 7:50.
Den tredje i raden av Didrings skärgårdsberättelser, ett slags självständig fortsättning på
»Stormens öar» (Bibl.-bl. 1926, s. 161) och »Mästerlotsen» (Bibl.bl. 1927, s. 69].
Vi ha nu hunnit fram till tiden för världskrigets utbrott, och huvudhandlingen rör sig om
denna tids inverkan på de olika medlemmarna av släkten Sjöberg. Dessa komma att stå emot
varandra som representanter å ena sidan för lag och rätt, å andra sidan för äventyrslusta och
lagöverträdelse. Spritsmugglingen med vad den innebär av fara och lättköpt vinning lockar
oemotståndligt skärgårdens vikingaättlingar. Men den gamla svenska ämbetsmannatraditionen kräver
lika okuvligt respekt för samhällets bud.
Till det bästa i boken hör såsom ofta hos Didring miljöskildringen, själva tidsstämningen av
oro och spänning. Men även karaktärsteckningen verkar äkta, vederhäftig, trovärdig. B. Å.
Diktonius, Elmer. Stenkol. [Dikter.] A. B. 1927. 126 s. 2:75.
Det är nästan för tamt att kalla boken proletärlyrik, det är ren bolsjevism både till innehåll
och form, den senare ibland fullständigt barock, med, som det heter »allt fallandes brak
sammanblandat med nytt livs sprickningssmält». Omöjlig att anbefalla. M. F.
Eklund, Vira. Pastor Gabriel. Roman. Eklund 1926. 240 s. 4:50, inb. 7:—.
En vacker bok om den hårda tillvaron ute på några skärgårdsöar, om gammalt familjegroll
och kärlekens seger till sist över hatet. Men allt detta — en ej ovanlig bild ur livet — berättat med
människokännedom och utan sentimentalitet om också med det lyckliga slut, som hör till i böcker
inom denna genre. Kan visst rekommenderas åt vuxen ungdom. M. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
