Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Karl August Hagberg: Grazia Deledda
- Förslag till stadsbiblioteks- och konserthus i Örebro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hennes esomoftast något tunga allvar. »Annalena Bilsini» med sin präktiga huvudkaraktär
är säkerligen en av Deleddas bästa romaner och visar, att hon icke är
bunden vid den sardiska jorden utan kan flytta sitt staffli vart som helst och
med samma framgång måla natur och själsliv.
Den andra romanen i cykeln, Giovanni Bilsini (en av Annalenas söner),
utkommer troligen under årets lopp. Och samtidigt publicerar D., återgående till
sin första kärlek, såsom följetong en bukolisk roman från Sardinien Il vecellio
ed i fanciui.
Som man ser står den italienska författarinnan ännu i sin fulla skaparkraft. Det
har understundom hänt, att Nobelpriset nått fram till en författare, först då
pennan glider ur hans hand; ifråga om Deledda är det ju hugnesamt, att priset gått
till ännu en författarinna, som visat sig äga förmåga av förnyelse och från vars
penna man ännu kan vänta många goda verk.
FÖRSLAG TILL STADSBIBLIOTEKS- OCH KONSERTHUS I ÖREBRO.
Örebro stadsbibliotek förskriver sig från år 1861, då dess första stadgar
antogos. Verksamheten begynte i augusti 1862. Till en början var biblioteket
inhyst i ett skolhus. Det växte dock snart ur sin första inramning och har sedan
tid efter annan måst söka sig ökat utrymme i hyrda lokaler, mer eller mindre
lämpliga. År 1911 bereddes biblioteket plats i ett från medeltiden härstammande
hus med gamla kulturella anor. Undertecknad liksom väl också stadens myndigheter
ansågo då, att bibliotekets lokalfråga var löst för långliga tider. Den
hastiga utvecklingen gjorde emellertid, att biblioteksstyrelsen redan efter fem år
nödgades hos stadsfullmäktige anmäla behovet av ökat utrymme, och en mängd
olika förslag till frågans lösning dryftades och förkastades. Under diskussionen
framkom den tanken, att man borde söka lösningen i kombination med byggandet
av den konsertsal, som länge stått på stadens önskelista. För att närmare
skärskåda problemet tillsattes i april 1920 en 12-mannakommitté med
borgmästare Schneider som ordförande. Tvenne av stadens förnämligare affärsmän
ut-fäste vardera ett belopp av 50,000 kr. såsom bidrag till tankens förverkligande,
och härigenom flyttades frågan från utopiernas till de fasta förhoppningarnas
domäner. En subkommitté med biblioteksstyrelsens ordförande lektor Sandwall i
spetsen och rådman Siösteen som sekreterare grep sig an med undersökning av
möjligheterna av en kombination å de tomter, som kunde ifrågakomma, och
stadsarkitekt Arn uppgjorde bortåt ett tiotal skisser för dessa. Efter ingående
utredningar och i samråd med drätselkammaren beslöto kommitterade att föreslå
en väl belägen tomt utmed Svartån i stadens centrum. De uppgjorda skisserna
underställdes bibliotekskonsulenternas, biblioteksstyrelsens, studiecirkelledarnas och
orkesterföreningens granskning, varjämte professor Erik Lallerstedt anmodades yttra
sig såväl över tomtens lämplighet som byggnadsförslaget. Med ledning av de
framställda önskemålen genomarbetades förslaget ytterligare.
Under utredningens gång begärde stadsfullmäktige hos byggnadsnämnden erforderlig
stadsplaneändring å den avsedda platsen, så att den skulle lämpa sig
för den ifrågasatta byggnaden, vilken ändring sedermera fastställdes av K. Maj:t.
Dessutom avsattes vid flera tillfällen större eller mindre belopp av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1928/0076.html
