Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksintryck från Estland och Lettland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
starten fått en betydande grundstomme och beräknas redan innehålla omkr. 400,000
volymer. Det har att förvalta eller distribuera icke mindre än sex av de tio
pliktexemplaren av allt nyutkommande lettiskt tryck; av dessa skola tre stanna inom
biblioteket, och tre äro avsedda att utsändas för att bilda lettiska specialsamlingar i
främmande bibliotek: ett sändes till Preussische Staatsbibliothek i Berlin och ett till New
York Public Library; det tredje är ännu ej disponerat. Biblioteket förfogar f. n.
över ett trettiotal tjänstemän och biträden, och man är ivrigt sysselsatt med de
så hastigt erhållna beståndens inventarisering. Dess chef, Martin Stumbergs,
förbereder emellertid en mera noggrann och genomgripande katalogisering och är
nu som bäst sysselsatt med utarbetande av för lettiska förhållanden avpassade
katalogregler.[1] — Till detta bibliotek har hittills varit knuten en folkbiblioteksavdelning,
men med hänsyn till statsbibliotekets krävande huvuduppgifter och rent
vetenskapliga karaktär har denna förbindelse upphört fr. o. m. år 1928. — I
anslutning till Rigas år 1919 grundade universitet har även uppstått ett
universitetsbibliotek, som befinner sig på det första utvecklingsstadiet och f. n. lägger
huvudvikten vid förvärv av vetenskaplig tidskriftslitteratur. Det erhåller ett
pliktexemplar. Ett pliktexemplar lämnas också till det ovannämnda stadsbiblioteket, vilket
ävenledes är rent vetenskapligt. — Staden Riga har nyligen genom donation av en
enskild samlare blivit ägare till ännu ett vetenskapligt bibliotek, det Missingska
biblioteket, innehållande en så gott som fullständig samling av lettiskt tryck sedan
äldsta tider, däribland många rariteter och unica. För dess förvaring och
tillgänglighållande har inretts ett trevåningshus i stadens centrum, och det torde under
hösten 1927 ha öppnats för forskare.
Staden Riga har icke något kommunalt centralbibliotek av folkbibliotekskaraktär,
men motsvarande behov tillgodoses av 8 smärre bibliotek och 12 utlåningsstationer,
som stå under gemensam ledning. Jag besökte den nyligen upprättade »7:de
avdelningen», som ligger på ett betydande avstånd från stadens centrum på andra
sidan Dünafloden. Denna avdelning, som gjorde ett gott intryck av snygghet och
ordning, syntes kvantitativt sett jämförelsevis obetydlig — bokbestånd och
läsesalsutrymmen torde knappt uppgå till hälften av motsvarande i t. ex. Stockholms
stadsbiblioteks större Söderfilial.
De lettiska statsbibliotekens kontanta anslag tagas ur en s. k. kulturfond, som
bildas genom avsättning av viss procent av statsinkomsterna och alltså kan variera
från ett år till ett annat. Fördelningen av dessa medel bestämmes av en
kommission, vars medlemmar utses av parlamentet. De statliga bibliotekens intressen
bevakas av ett biblioteksråd inom regeringen. Staten lämnar intet understöd till
kommunala bibliotek.
I Rigas folkbibliotek tillämpas det Deweyska systemet nästan utan några modifikationer,
men för uppställningen inom avdelningarna har man upprättat »Cutter-tabeller»,
avpassade efter lettiska förhållanden. Systemet öppna hyllor tillämpas
ingenstädes i Riga, och dess införande skulle åtminstone för närvarande icke
innebära någon större fördel, alldenstund samtliga bokryggar endast ha signatur och
sakna påtryckt författarnamn och titel.
Det finns en allmän lettisk bibliotekarieförening, vars ordförande och sekreterare
äro tjänstemän vid statsbiblioteket.
Utanför Riga finnes intet offentligt lettiskt bibliotek av större betydenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
