Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tankar och känslor, religiösa och moraliska kriser, redan nu samma problem, som sysselsatte Tolstoj
hela livet igenom — kulturlivets lögn och frälsningen genom självuppoffring. R. W. R.
— — . Kosackerna. Berättelser. [Övs.] fr. ry. av E. We[st]er. A. B. 1927.
482 s. (Skrifter.) Hcema. 6:50.
Innehåller utom »Kosackerna» skisserna från Sevastopols belägring och några andra berättelser,
huvudsakligen från soldatlivet, allt minnen från Tolstojs upplevelser i Kaukasus och under
Krimkriget. I den härliga titelnovellen söker Tolstoj-Onegin lyckan i det primitiva bergsbygdslivet, han
avundas och söker efterlikna naturmänniskorna han ser omkring sig, framför allt farbror Jerosjka,
den gamle kosackhedningen, vars liv är uppfyllt av »frihetskärlek, lättja, rofferier och strid» och
som fast tror, att det icke finns någon synd. Men Tolstoj lämnar slutligen besviken bergen och
kommer ut i Krimkriget, som skildras med oförskräckt realism — de verkliga hjältarna söker han
bland de simpla soldaterna. R. W. R.
— — . Krig och fred. Övs. fr. ry. av Hjalmar Dahl. Bd 1—3. A. B. 1926. Hcema. à 6:50.
Det är mera en familjekrönika än en historisk roman från Napoleonskrigens tid, ett myller av
levande ryska gestalter, en rikedom av intensivt fängslande scener från huvudstadssalonger och
lantgods, bykyrkor och frimurarloger, jakter och slagfält. Den tafatte, naivt öppenhjärtige Pierre
Besuhov representerar här det autobiografiska elementet, den ständigt sökande och frågande
Tolstoj. Det blir Karatajev, den simple soldaten, personifikationen av allt det goda och harmoniska
hos ryssen, som visar honom ett mål i det meningslösa livet och lär honom att ödmjukt böja sig
för det eviga i allt. Och Natasja Rostov är en förtjusande bild av den impulsiva, varmhjärtade
ryska flickan, en syster till Pusjkins Tatjana. R. W. R.
— — Uppståndelse. Roman. Övs. fr. ry. av Walborg Hedberg. 4 uppl.
A. B. 1927. 500 s. (Skrifter.) Hcema. 6:50.
Hela boken genomsyras av tendensen: »dömen icke, så skolen I icke varda dömda», tillämpad
på domstols- och fångväsendet. Societetens ytlighet och tomhet, familjelivets egoism och trånghet,
samhällsreformernas grymhet och meningslöshet påvisas här skarpare och skoningslösare än i
något annat av Tolstojs verk. Men furst Nehludov är den person, som minst övertygar oss, en
livlös abstraktion, som icke kan väcka verkligt personligt intresse. Scener och detaljer ges med
Tolstojs mästarhand, ytterst intressant är skildringen och karakteriseringen av de politiska fångarna. R. W. R.
Unamuno, Miguel de. Moster Tula. Övs. fr. spa. av Reigin Fridholm. Med inledande
essay av John Landquist. W. & W. 1927. 192 s. Hceka. 4:75.
Filosofen och diktaren de Unamuno hör till vår tids allra främsta personligheter. Som filosof
har han vunnit sitt världsrykte; men att han också är framstående diktare visar denna bok till
fullo. Det är en from och gripande historia om mänsklig godhet och självuppoffring på samma gång
som skildringen av ett egenartat kvinnokynne som stöts undan av kroppslig kärlek men över allt
älskar en man och offrar sitt liv för hans barn.
Inledningsessän är givande och välskriven. Rg.
Wilde, Oscar. Epistola in carcere et vinculis. (De profundis.) Brev från
fängelsetiden. I urval o. övs. [fr. eng.] av Carl Björkman. A. B. 1927. 146 s.
(Skrifter.) Hcee. 3:75.
Sedan De profundis första gången i den enda då kända, ganska stympade formen överflyttades
till svenska, har denna Wildes självrannsakan och uppgörelse med det förflutna blivit, i strid mot
förf:s avsikt, i sin helhet offentliggjord. Den nya översättningen tar med en del av vad som sålunda
blivit känt och ansluter sig i vissa fall trognare till det ursprungliga originalet. Att inte detta
fullständigt följts, är förklarligt med hänsyn till de ömtåliga frågor, som därav beröras. De antagligen
rätt få, som skulle önska på allvar fördjupa sig i den Wildeska livs tragedien, torde i alla fall ha
klart för sig, att de inte därvid kunna inskränka sig till att lita till en översättning. B. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
