Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Böcker för barn och ungdom - uH. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omgiven av forsar som alltid brusade och sjöngo. Hon berättar talangfullt om det dagliga livet, dock
med ganska stark överdrift av de komiska inslagen och karakteriserar rätt åskådligt både små
och stora. Den norrländska miljön är bra återgiven. G. L.
Lange, Birgit. Karl Petters Ann-Mari. Berättelse. A. & W. 1927. 150 s. 2:90, inb. 3:50.
En talangfull debutbok. Uppslaget till berättelsen är skäligen fantastiskt. En sjuårig pys
kommer hemdragande med ett bylte som han hittat på landsvägen. Det innehåller ett litet vilt
och försummat flickebarn. Pojken förklarar att han adopterar henne, Hans pappa, en av de
trevligaste och klokaste man kan tänka, låter flickungen stanna i hemmet. Och följden blir en riktigt
bra och trevlig barnberättelse med god karaktärsteckning. Passar för 8—10-åringar och — deras
pappor. G. L.
Lindegren, Signe, [pseud.]. Malin Burmans sommarferier. Berättelse för unga
flickor. A. B. 1927. 186 s. (Önskeböckerna.) Inb. 3:75.
Ett originellt uppslag, utvecklat i god litterär form. Driven av en stark ambition att reda sig
själv tillbringar Malin B. sommarferien mellan sjunde och åttonde klass som fabriksarbeterska i
Stockholm. Det är en helt ny värld som därvid röjes för henne. Denna miljö och dess människor
äro levande återgivna av en som kännner dem i grund. Inför gemensamheten i arbete och
levnadsförhållanden samt genom den personliga kontakten ramla å ömse håll de teoretiska
klassfördomarna; skiljelinjerna bli mjukare, och båda parter upptäcka, att vi människor trots all klasskillnad
äro skurna ur samma stycke. Avslutningen, där den oundviklige unge mannen uppenbarar sig
som en deus ex machina verkar dock schablon. Malin anbefalles som sällskap åt flickor i
backfischåldern. Hon har åtskilligt att lara dem. Det är en helt annan must i denna flickbok än i de
flesta andra med den etiketten. Spännande och rolig är den också. G. L.
Lykke, Anne. Cowboyprinsessan. Berättelse för flickor. Övs. fr. da. av Ebba
Nordenadler. B. W. 1927. 155 s. (B. W:s ungdomsböcker 96.) Inb. 1:50.
Fortsättning på Cowboy-Kitty (B. W. 1926, inb. 1:50). Det är ren förströelselitteratur,
men skickligt, roligt och spännande tillverkad. Det filmartade innehållet verkar ej alltför
osannolikt. Den sympatiska Kitty, med å ena sidan nedärvd gammal engelsk kultur och å andra
sidan vilda Västerns obändiga frihet i blodet, är en bra skildrad typ. G. L.
Montgomery, L[ucy] M[aud]. Regnbågens dal. Övs. [fr. eng] av Karin
Jensen, f. Lidforss. Gle. 1927. 314 s. (Gle. ungdomsböcker 63.) Inb. 4:75.
Detta är den femte boken om Anne på Grönkulla. Det är redan nio år sedan den näst
föregående, Drömslottet, kom ut, och hela aderton sedan den lilla Anne presenterades för svenska barn.
En sådan tidsutdräkt är ju olämplig för fortsättningsroman, och blir det i än högre grad, när det
gäller en ungdomsbok. De som 1909 i tioårsåldern lärde känna Anne få således vänta ända till
1928 — den sista delen lär komma i år — innan de få veta, hur det gick till slut för den kära
barndomskamraten. Så går det ju visserligen till i livet, men i böckerna fordra vi en större
koncentration. Att döma av Annes gammalmodiga håruppsättning på den rysliga bilden på titelbladet
— vilken sannolikt överförts från det amerikanska originalet — har författarinnan ej använt lika
lång tid som det svenska förlaget. Regnbågens dal berättar om Annes och hennes familjs liv på
en lantgård invid ett fiskläge i Nordamerika. Där finnas som alltid hos denna författarinna
förträffligt individualiserade typer, stora och små. Händelserik är boken i hög grad, men skulle dock
ha vunnit på en något stramare, koncisare form. Anne själv står nu litet i bakgrunden, och det är
hennes barn och den miljö i vilken doktorsfamiljen nu lever som fångar det största intresset.
Böckerna om Anne på Grönkulla komma, liksom Aleotts, att räknas till den klassiska
ungdomslitteraturen. G. L.
Ott, Estrid. Då mor var pojke. Övs. fr. da. av Gunhild Tegen. Lb. 1927. 203 s. 3:25, inb. 4:25.
Utan att vara en den roligaste bok man kan läsa — vilket försäkras i företalet — är denna
dansk-amerikanska berättelse gjord med en viss talang och ganska underhållande, men högre når
ej dess värde. I vartannat kapitel berättas om den danskfödda moderns upplevelser som barn i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
