Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Böcker för barn och ungdom
- uH. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anna Wahlenbergs sagor. Det är blott den första samlingen, Länge, länge sedan, som kan ståta
med John Bauers namn. Aina Masolles bilder äro graciösa och älskliga, och hon tar också tämligen
bra vara på de humoristiska motiven. Men det är i hennes konst en viss löshet och sötaktighet,
vilka bl. a. göra karakteristiken svag och bilderna alltför enahanda. Bilden till Trollkarlens
urnyckel kunna varken barn eller vuxna reda upp; en del av den är nämligen så svart i svart, att den.
påminner om följande versrader av Jo. Jo. i Gubben i skåpet:
»Frågar han, vad det ska vara,
Egyptens mörker’ ska ni svara!» G. L.
Zegolson, Louise. Abu Sir och Abu Kir jämte andra österländska sagor.
Illustratör: M. von Post. Fsk. barntidn. 1927. 144 s. Ill. Inb. 2:—.
Den varma koloriten, den sällsamma miljön, det dramatiska händelseförloppet i de gamla
österländska sagorna fängsla alltid barnafantasien. Den här föreliggande samlingen innehåller en
del av de mindre kända. De äro bra valda och väl berättade. Dock synes mig titelsagan för lång
och omständlig i förhållande till innehållet. Bilderna av M. v. Post roa nog barn, fast den
österländska prägeln ligger huvudsakligen i kläderna. Den gamla sultaninnan i sagan De tre bröderna
ser dock på bilden ut som en nutida dam i aftonkappa. G. L.
Flickböcker.
Beskow-Heerberger, Eugenie. Sjuttisjuornas förbund. Ill. av Maja Synnergren.
L. H. 1927. 163 s. Ill. 2:75, inb. 3:50.
God uppfinning, säker psykologisk blick, humor och god litterär form kännetecknar alltid fru
B. Heerbergers författarskap. Så även denna bok. Det är en liten barnhistoria från hennes
nuvarande hemland, Tyskland. Sjuttisjuoma är en krets pojkar och flickor, som besluta att förtjäna
till en lösepenning som en fransk fostermor begär för en tysk liten flicka, som hon haft hos sig under
kriget. Barnen och deras miljö äro levande skildrade och deras strävan erbjuder både rörande
och lustiga poänger. En bra och rolig bok för 10—12-åringar, även pojkar. G. L.
Hamsun, Marie, [f. Andersen]. Ola och hans syskon. (Bygdebørn om vinteren.)
Övs. [fr. no.] av Gunhild Tegen. Lb. 1927. 156 s. (Blå böckerna 7.) 2:75, inb. 3:75.
Fjäll, fisk, skidlöpare och barnböcker äro obestridligen bättre i Norge än i Sverige. Vad de
senare beträffar äro Barbra Ring, Aagot Gjems Selmer, Dikken Zwilgmeyer, Julli Wiborg,
Nordahl Rolfsen, Gabriel Scott, Hans Aanrud högt uppskattade författarnamn även av svenska barn.
Ola och hans syskon är fortsättning på den förut översatta förträffliga lilla boken om Barnen på
fäbovallen (Bibl.-bl. 1926, s. 120). I den förra skildras nu samma barns vinterliv. Den är något
mattare och ej så omedelbar som den sistnämnda. Man tycker sig märka att fru Hamsun ej
erfarit samma strålande författarglädje som då hon berättade om fäbovallens alla härligheter. Men
det är i alla fall en bra och rolig bok, en bok, som kommer att leva. Berättelsen om den unga
kvinna, som, när hon och hennes barn överges av dettas far, i desperation hugger handen av sig,
verkar alltför fantastisk. Den bryter sig f. ö. ur ramen och är alltför heterogen mot det övriga. G. L.
Jäderin-Hagfors, Maja. Fröknarna Sköldkrantz’ barnbarn. W. & W. 1927. 181 s. 4:25.
Man bör hålla författarinnan räkning tör att hon lyckats göra en rolig och utan sentimentalitet
rörande bok av det schablonartade motivet om släktbarnet som tas hand om av två gamla
tanter — den ena barsk och till synes känslolös, den andra mild och ömsint — och som till slut vinner
även den förras hjärta. Undertiteln: »En bok för unga damer» änger dock en för hög åldersklass
för dess läsare. Men som förströelseläsning för 12—14-åringar kan den rekommenderas. G. L.
Kjellberg, Lilian. Barnen på Solgården. A. & W. 1927. 136 s. Ill. 2:90, inb. 3:50.
Det är omisskännligt att den nu avlidna författarinnan själv tillhört den lyckliga och muntra
syskonkrets som vuxit upp i den stora vita herrgården på en ö i en av Norrlands älvar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1928/0172.html
