Biblioteksbladet / Trettonde årgången. 1928 / 180 (1916) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skolöverstyrelsens riksdagspetita angående folkbiblioteksväsendet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föreläsningsanslaget skulle alltså den väsentligaste delen av de nya anslagen
komma på följande riksdag.

Beträffande folkbiblioteksväsendet uttalar överstyrelsen bl. a. följande:

»Frågan om en omläggning av bestämmelserna angående understödjande av
folkbiblioteksväsendet hör i själva verket till dem, som enligt Överstyrelsens
mening ej längre kunna skjutas åt sidan, utan böra upptagas till behandling redan vid
nästa riksdag. En nödvändig förutsättning för en rationell och resultatbringande
läggning av de självstudier, som bedrivas i allt större utsträckning dels på egen hand,
dels i anslutning till föreläsningar och studiecirkelarbete, är givetvis tillräcklig
tillgång till litteratur till hjälp vid dessa studier. På flertalet platser äro emellertid
biblioteken ej i stånd att tillhandahålla studielitteratur i den utsträckning som är
nödvändig.

Till belysande av detta förhållande vill överstyrelsen till en början lämna några
siffror angående biblioteksverksamhetens utveckling sedan år 1913, då de i huvudsak
ännu gällande bestämmelserna angående understödjande av biblioteken trädde i kraft.

Statsunderstödda folk-, skol- och studiecirkelbibliotek.

1913	Antal bibliotek	Antal låntagare föregående år	Antal boklån föregående år	Statsanslag
Folkbibliotek . . .	552	67,624	549,819	62,983
Skolbibliotek . . .	279	35,006	350,431	19,502
Studiecirkelbibliotek . . .	823	?	167,210	15,000
———————————————————————
Summa	1,654	(102,630)	1,067,460	97,485
1920.
Folkbibliotek . . .	876	125,635	1,311,697	139,437
Skolbibliotek . . .	749	118,988	992,578	66,890
Studiecirkelbibliotek . . .	2,103	77,320	550,196	71,585
———————————————————————
Summa	3,728	321,943	2,854,471	277,912
Senaste år för vilket statistik föreligger.
Folkbibliotek	1,206	237,123	2,735,034	205,027
Skolbibliotek . . .	1,299	206,520	2,041,180	143,285
Studiecirkelbibliotek . . .	3,498	158,673	1,159,523	135,229
———————————————————————
Summa	6,003	602,316	5,935,737	483,541

Som av siffrorna framgår, har bibliotekens antal under den tid tabellen omfattar
kraftigt ökats, från 1,654 till 6,003 (oberäknat alla underavdelningar av folk- och
skolbiblioteken, senaste år tillsammans cirka 2,100). Antalet låntagare och utlånade band
har likaledes ökats i synnerligen hög grad, de senare nära sexdubblats (från cirka en
million till cirka sex millioner boklån). Anslagen ha visserligen absolut taget ökats,
men ej tillnärmelsevis i proportion mot verksamhetens utveckling och de stegrade
bokpriserna. Vad särskilt statsanslagen angår, voro de senaste år cirka 4,8 gånger så
höga som 1913. Om man därvid tar hänsyn till penningvärdets fall och de därav
följande stegringarna i bokpriser och andra utgifter, finner man, att statsanslaget pr
1,000 boklån nu ej har mer än ungefär hälften så stort köpvärde som år 1913.

Siffrorna för det lokala tillskottet ha ej i den jämförande tabellen upptagits, då
de ej äro fullt jämförliga för olika bibliotekstyper. För folk- och skolbiblioteken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>