Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det andra nordiska biblioteksmötet i Stockholm 28 juni - 1 juli 1928 - Om den nya Faksimile-Editionen av Codex Argenteus. (Här kan endast det huvudsakliga innehållet återges i sammandrag.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
företagna kollationeringen av handskriftens text, då därmed fastslogs att den
berömda edition, som 1854 och 1857 utgavs av Uppsalaprofessorn Anders
Uppström, är till fullo förtjänt av det utomordentliga anseende den äger.
Det var därför icke heller behovet av en förbättrad textläsning, som nu så
småningom drivit fram till utförande den gamla planen på en fullständig
faksimileedition av denna enastående viktiga språkurkund, det var fastmera en
önskan att tillgodose det krav vår tids forskning framställer på tillgång till ett
förstahandsmaterial, i detta fall tillgång till något som ur vetenskaplig synpunkt
kan göra nära nog samma tjänst som originalhandskriften. Härtill trädde ju
också önskan att för Uppsala universitet något lätta på det ansvar, som det ju alltid
inför den vetenskapliga världen innebär att förvara en klenod av oersättligt
värde. Att tanken på en reproduktion är gammal framgår ju därav att man
redan på 1730-talet hade planer på en träsnittsedition och att sedermera en
avbildning i kopparstick påyrkats upprepade gånger. De första fotograferingsförsöken
gjordes redan 1856 av en tysk, d:r F. A. Leo, men ledde icke till någon
publicering. Nya försök företogos 1884 på initiativ av bokhandlaren R. Blædel
i Stockholm, men strandade på de tekniska svårigheterna. Åren 1913—14
experimenterade den bekanta firman Alb. Frisch i Berlin på föranstaltande av
överbibliotekarien A. Andersson med framställande av färgreproduktioner, som
lyckades väl i fråga om återgivandet av färgerna men ej i fråga om läsligheten.
Varje tanke på en edition, fotad på denna retuschkrävande och redan därför i
förevarande fall olämpliga metod, stäcktes sedan av världskrigets utbrott.
På ett vetenskapligt sett vida högre plan lades frågan år 1917, då vår
framstående expert på den fysikaliska kemiens område professor The Svedberg
genom ett av professor von Friesen utverkat anslag av allmänna medel sattes i
tillfälle att jämte sin assistent lic. Ivar Nordlund företaga en fotografisk
undersökning av handskriften. Det kunde härvid fastslås att ingen förut känd eller
nu försökt metod kunde ensam för sig lösa alla svårigheter och åstadkomma en
fullt läslig reproduktion, men två metoder, den ena baserad på ultraviolett
bestrålning, den andra på en hos pergamentet framkallad fluorescens, befunnos vara
övriga metoder överlägsna och kompletterade därtill varandra på ett märkligt
sätt — så påtagligt att det kunde förutsättas, att man genom att avbilda varje
sida efter båda dessa metoder skulle kunna vinna en fullt läsbar reproduktion.
På en kombination av dessa båda metoder baserades också i första hand avbildningsarbetet,
när Uppsala universitet år 1924 beslutat ta saken i sina händer och
med en faksimile-edition av denna sin kostbaraste klenod hugfästa det 1927
infallande minnet av sin 450-åriga tillvaro. På våren 1925 togo de fotografiska
arbetena sin början i en ateljé, som för ändamålet inretts i universitetsbiblioteket
— denna maktpåliggande uppgift anförtroddes under professor Svedbergs
inseende åt amanuensen fil. lic. Hugo Andersson, som också efter två års arbete
slutförde sitt uppdrag, därtill på ett sätt som står över allt beröm. Ljustrycket
utfördes av A.-B. Malmö Ljustrycksanstalt, vars ledare, direktör J. Kroon,
däråt ägnade ett intresserat och omsorgsfullt arbete. Redaktions- och
forskningsarbetet omhänderhades av professor von Friesen, assisterad av
föredragshållaren, och som resultat därav framgick den vetenskapliga inledning, som
ovan berörts; denna översattes till latin av f. d. rektor C. A. Brolén och trycktes
av Almqvist & Wicksells välkända officin i Uppsala. I ett på engelska avfattat
appendix redogör lic. Andersson för de fotografiska arbetena och de brukade
metoderna, som utom de ovannämnda huvudmetoderna också gällt användning av
Röntgensekundärstrålning, gulfiltrum, snett infallande ljus m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
