Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det andra nordiska biblioteksmötet i Stockholm 28 juni - 1 juli 1928 - Arbeidsforhold ved bibliotekene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tilstrekkelig omfang. Det er imidlertid ikke slik i travle utlånslokaler; nokk er
der stigning og fall i publikums innrykk, men altid ligger der bjerge av
innleverte bøker å venter på videre behandling.
Der blev av en amerikansk læge for nogen år siden fremholdt at livsforsikringsselskapene
ikke regnet bibliotekarbeide blandt de særlig utsatte profesjoner uaktet
det inneholdt flere faremomenter. Det er ikke på forhånd gitt at vi vil høste de
samme erfaringer, når vi innfører de amerikanske public libraries uten å stille
tilsvarende hygieniske krav. Jeg ser derfor i Stockholm nye og skjønne
stadsbibliotek et av de gledeligste tegn på at også vi er ved å gli inn i en ny tid,
vor det ikke kreves mindre arbeide av oss men bedre tilrettelagt, og hvor vekten
mere legges på å forebygge enn på å reparere.
Efter förhandlingarnas slut vidtog en demonstration av Kungl. biblioteket,
vars nya tillbyggnad erbjöd ett speciellt intresse.
Kl. 8 samlades mötet i Grand Hotels solennitetsvåning, varifrån man nedtågade
i festlig procession till Royals stora matsal, där tretton bord grupperade
runt omkring vinterträdgården stodo redo att tillfredsställa mötets kulinariska
önskningar. Sveriges allmänna biblioteksförening stod som anordnare för festen
och hade tack vare en högsinnad mecenats välvilja satts i tillfälle att invitera
samtliga utländska gäster, varjämte de svenska mötesdeltagarna kunnat beredas
förmånen av en väsentlig prisreducering. De närvarande torde nog ha varit
ganska ense om att det varit ett lyckligt grepp att förlägga aftonens fest till
denna unika restauranglokal, som med sina ljusa gräsmattor, sina blommor och
läckra färger lämnade den mest harmoniska miljö åt samvaron. Det var svensk
ståt över festen, men också en glad och otvungen stämning, utan varje spår av
någon slags kongresstelhet.
De närvarande hälsades välkomna av dr Grape, som senare också i ett högtidstal
betonade det myckna som nödvändigtvis förenar biblioteksarbetarna inom
de nordiska länderna — »Ljus över Norden, det är det vi vill!» — och höjde
ett leve för bibliotekssaken i Norden, för gemenskapen i arbete och intressen och
för de nordiska mötena som ett led i strävandena därhän.
Av gästerna talade först statsrådet Almkvist, som kraftigt underströk
biblioteksrörelsens fundamentala vikt inom folkbildningsarbetet och uttalade varma
välgångsönskningar för den nordiska bibliotekssaken och biblioteksarbetet.
Stadsbibliotekarien Therman tolkade vackert och känsligt de utländska gästernas
tacksamhet gentemot de svenska kollegerna och Sveriges allmänna biblioteksförening.
Biblioteksdirektör Dössing höll ett spirituellt tal för damerna, vilket ej mindre
elegant besvarades av underbibliotekarien fröken Hanna Wiig. Sedan dr Grape
föredragit ett minneskväde över Hindsgavl-mötet, som innehöll märkliga
avslöjanden och mottogs med stort jubel, fortsattes talens rad av överbibliotekarierna
Wilhelm Munthe och Carl S. Petersen.
Inseende omöjligheten att få behålla sista ordet hävde nu dr Grape taffeln,
och man återtågade i spridd ordning till Grands festvåning, där dansen
omedelbart tog vid i spegelsalen för att i tidens fullbordan omärkligt övergå i
nachspielet. Hur händelserna närmare utvecklade sig denna natt, måste åtminstone
för referentens vidkommande erkännas stå i ett allt tätare dunkel. Enskilda
ansikten dyka upp ur dimmorna, enstaka detaljer — A. B. Carlssons hänförda kväde
till kvinnan, Wieslanders visor på de respektive nordiska språken, Carl Sophus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
