Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det andra nordiska biblioteksmötet i Stockholm 28 juni - 1 juli 1928 - Den kommunala biblioteksverksamheten på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hundra kilometer och mera från en by till socknens kyrka. Att organisera en
tillfredsställande biblioteksinstitution under sådana förhållanden i stora socknar
är en betydande konst, i synnerhet som man ej kan räkna på särskilt utbildad
och för ändamålet helt avlönad arbetskraft, utan allt skall göras huvudsakligen
av intresse på lediga tider.
Medelstorleken av en dansk kommun är enligt statistiken 24 km2, en svensk
landskommun 169 km2, en norsk 445 km2 och en finsk 645 km2, allt utan
vattenområden. Stora kommuner delas nu hos oss ganska flitigt upp i mindre, men
nog finns det ansenliga kvar så det förslår. Även kommunernas invånarantal
växlar i de olika nordiska länderna: i Danmark består en landskommuns
befolkning i medeltal av c:a 1,150 invånare, i Sverige av c:a 1,735, i Norge av c:a
2,680 och i Finland av c:a 4,200 invånare. Här äro alla orter utom städerna
räknade till landskommuner; om köpingar och stationsbyar frånräknades, bleve
skillnaden tydligen än större mellan de olika länderna.
Gestaltningen av bibliotekens egendomsförhållanden i de olika länderna är
naturligtvis beroende av historiska och andra lokala omständigheter. Hos oss
uppstodo de första bygdebiblioteken på 1840- till 1870-talen huvudsakligen genom
studenters, prästers, lantbrukares m. fl. dylika personers intresse för
bondebefolkningens kulturella höjande — till stor del hänförande sig till den finska
nationalkänslans väckelseperiod. Pengar skaffades genom insamlingar, soaréer,
lotterier och andra liknande företag, och snart utanordnades även bidrag från
kommunernas utskänkningsvinster, hundskatter o. dyl. samt de kyrkliga
församlingarnas liknande disponibla medel. Dessa biblioteks egendomsförhållanden
voro ofta oklara, i många fall ansågs byns befolkning som sådan vara ägare, men
ofta även kommunen eller församlingen. Då ungdomsrörelsen hos oss tog fart
från 1890-talet, koncentrerade sig biblioteksintresset flerstädes i dem, och en
massa ungdomsföreningsbibliotek grundades. Dylika finnas ännu många och nya
grundas även där det så anses önskvärt, i synnerhet om kommunalt bibliotek ej
kan åstadkommas i byn. Sedan blev det arbetarföreningarnas tid, och dessa ha
även ett stort antal bibliotek. Speciella biblioteksföreningar ha vi mindre. Från
1900-talet fann man det nödigt att försöka koncentrera den mycket splittrade
biblioteksverksamheten och började medvetet arbeta på de allmänna bibliotekens
kommunalisering. Detta har även som redan förut antytts till betydande grad
lyckats, särskilt efter det de kommunala biblioteken enligt bestämmelserna om
statsbidrag 1921 kommo att inneha en gynnsammare ställning än andra bibliotek.
Nu ha en stor del föreningar, som tidigare försökt upprätthålla bibliotek för
allmänheten, begränsat sig till handbibliotek för studiecirklar o. dyl., samtidigt
som föreningen understött ortens kommunala bibliotek t. ex. genom att överlämna
sitt bokförråd helt eller delvis till detta. Denna utveckling pågår som bäst.
Studiecirkelrörelsen är hos oss för närvarande i stark tillväxt, men ha
studiecirklarna blott i undantagsfall grundat egna lånbibliotek, de sträva blott att
skaffa referensbibliotek till hjälp vid studiearbetet.
Hos oss har ej upptäckts några nackdelar av bibliotekens kommunalisering,
utan enbart fördelar — partilöshet, möjlighet till regelbunden verksamhet,
arbetskoncentration m. m. Det är ju personerna det mest kommer an på, och hittills
ha de kommunala bibliotekens angelägenheter skötts ej av stela byråkrater utan
av ungefär samma bildningsintresserade människor, som säkert under andra
förhållanden skulle försökt upprätthålla föreningsbibliotek — här äro de blott
tvungna att sammanslå sina krafter, kunna ej splittra sig enligt partier och andra
grupperingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
