Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det andra nordiska biblioteksmötet i Stockholm 28 juni - 1 juli 1928 - Den kommunala biblioteksverksamheten på landsbygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enligt uppgifter år 1926 med statsbidraget sammanräknat i Danmark ung. 300,000
kr. eller c:a 474 kr. per bibliotek och 20 öre per invånare, i Norge 191,585 kr.
eller c:a 252 kr. per bibliotek och ung. 10 öre per invånare samt i Finland
1,534,485 mk. eller c:a 283 kr. per bibliotek eller ung. 7 öre per invånare. Från
Sverige saknas dessa uppgifter, men hela beloppet av dessa biblioteks inkomster
steg till 370,249 kr. eller 332 kr. per bibliotek och 9 öre per invånare, av vilket
sannolikt den större delen använts för bokinköp, den mindre för löner m. m.
Bibliotekariens kompetens och avlöning är en fråga, som icke är så lätt att.
tillfredsställande ordna på landsbygden. I Danmark och Norge skötas de flesta
bygdebibliotek av lärare, i Sverige oftast av lärare, men ej sällan även av
lantbrukare eller andra yrkesmän. Hos oss kan man även säga, att större delen av
landsbygdens bibliotekarier är lärare, men i ganska stor utsträckning skötas
biblioteken även av andra — kommunalskrivare, hantverkare, bondsöner och döttrar
m. fl. Ofta klagas det över, att lärarna ej mera, i synnerhet i kyrkbyar, vilja åtaga
sig detta arbete, då de lätt kunna få andra mera fördelaktiga bitjänster, ifall de
alis önska dylika utom skolarbetet. Biblioteken hos oss äro heller icke så ofta
inrymda i skolor som tidigare. Det uppges, att en stor del av landsbygdens
bibliotekarier i Danmark göra sitt arbete utan ersättning och att lönen, då dylik
betalas, vanligen är 1/4 av budgeten. I Norge uppges löneförhållandena vara
mycket varierande, i Sverige likaså. I Finland ha vi hittills haft som villkor
för statsbidrag till kommunala bibliotek, att bibliotekarien skall åtnjuta ett arvode,
och s. k. lönebidrag har utbetalats blott åt sådana bibliotekarier för kommunernas
huvud- eller stambibliotek, som ha ett årligt arvode på minst 1,200 mk., alltså
120 kronor, varav staten då betalt hälften. Enligt den nya bibliotekslagen
kommer staten framdeles att bidraga med hälften av alla statsunderstödda
kommunala biblioteks löne- såsom andra utgifter, men regeringen har ej intagit någon
bestämmelse om minimibelopp bland villkoren för statsbidrag. På grund av de
nu gällande bestämmelserna ha de flesta statsunderstödda stambiblioteken hos
oss utbetalt minst minimibeloppet 1,200 mk. åt sin bibliotekarie — ofta nog
stannat just vid det.
Till bibliotekarielöner har i de statsunderstödda folkbiblioteken i de nordiska
länderna under år 1926 enligt uppgifter sammanlagt med statsbidraget utbetalats
i Danmark 89,281 kr. eller i medeltal 141 kr. per bibliotek och c:a 6 öre per
invånare, i Norge 49,540 kr. eller 65 kr. per bibliotek och c:a 2.6 öre per invånare,
i Finland 483,692 mk. eller 89 kr. per bibliotek och c:a 2.3 öre per invånare. Från
Sverige finnas ej dessa uppgifter, utan utgifterna till lön ingingo i de allmänna
siffror, som anfördes då bokinköpen behandlades.
För bibliotekarier på landsbygden anordnas ju i alla länder kortare bibliotekskurser
på en vecka eller två. Det som på en dylik kurs kan inhämtas är ju
i sig självt ej mycket, men då kursdeltagarna vanligen ha en längre praktik bakom
sig och med stort intresse försöka tillgodogöra sig vad som bjudes av nya
impulser och lärdomar, torde dessa kursers nytta dock kunna anses tillfredsställande.
I vår nya bibliotekslag ha vi försökt verka för höjande av även
bygdebibliotekariernas kompetens genom att föreskriva en liten examen som villkor för
anställning. Denna bestämmelse träder dock i kraft först år 1932. Det är
meningen att avläggandet av denna examen skall ådagalägga erforderlig allmänbildning
och litteraturkännedom samt de viktigaste grunderna av biblioteksskötseln, och
kunna avläggas så bekvämt som möjligt inför biblioteksinspektörerna, de större
städernas bibliotekarier, seminariebibliotekarierna, som avslutning på
sommarkurser o. s. v. Det återstår att se, huru denna bestämmelse i framtiden kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
