Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det andra nordiska biblioteksmötet i Stockholm 28 juni - 1 juli 1928 - Den kommunala biblioteksverksamheten på landsbygden - Bibliotekets plats i skolarbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enligt lagen komma att heta — som tjänstemän vid de blivande landskapsbiblioteken,
och då med särskild uppgift att utom inspektionsresorna sköta det åt
landsbygden till riktade arbetet i resp. bibliotek. Om landskapsbiblioteken hade
inrättats först, hade man naturligtvis, såsom man tydligen planerat här i Sverige,
kunnat gå den motsatta vägen och fått en konsulent för upplandet genom att ge
denna verksamhet i uppdrag åt någon av bibliotekets tjänstemän. Det kan ju
hända att det som lämpar sig i ett land ej passar lika bra i ett annat, men oss synes
det som om det nu under sju år prövade konsulentsystemet behövdes för att staten
såsom den borde kunde stå landsbygdens bibliotek bi med råd och dåd.
Biblioteksföreningarna i de olika länderna göra ju även en betydande insats
för förkovrandet av biblioteksväsendet. I huru stor grad dessa föreningar i de
andra länderna särskilt tagit sig an landsbygdens biblioteksfråga och huru stor
del landsbygdens bibliotekarier positivt taga i dess arbete, kan jag ej yttra mig
om. I Danmark ha ju enligt senaste underrättelser representanter för
landsbygdens bibliotek grundat en egen underavdelning i Danmarks Biblioteksforening.
Hos oss deltaga landsbygdens bibliotekarier jämförelsevis mycket i vår
biblioteksförenings, Suomen Kirjastoseuras, arbete, och på allmänna biblioteksmöten
bruka de vara i majoritet. Föreningen har planerat bibliotekariesammanslutningar
enligt geografiska områden, särskilt för att i allt högre grad väcka intresse
och gemensamhetskänsla hos landsbygdens bibliotekarier, men dessa planer ha
tillsvidare ej riktigt tagit fart någonstädes.
Det är naturligtvis blott en liten del av det komplicerade problem som
landsbygdens biblioteksväsen utgör, som här kunnat behandlas, och även det ytligt
och möjligast kort. Dessa frågor äro av den art, att de erfordra allvarsamt
begrundande och av allt att döma äro de ej ännu slutgiltigt lösta, utan det torde
ännu behövas ganska mycket experimenterande både här och där innan
organisationen kan sägas vara fullt färdig. Även om arbetet för detta mål kan erbjuda
nog så stora svårigheter, ger det ju ofta i gengäld anledning till glädje och
tillfredsställelse, då budskap om framgång och utveckling komma från bygderna.
Jag slutar där jag började: arbetet för förkovrandet av landsbygdens
biblioteksväsende är en stor, ofta svår, men mycket tacksam uppgift.
Därpå talade seminarielektor Karl Ågren, Göteborg, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
