Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det andra nordiska biblioteksmötet i Stockholm 28 juni - 1 juli 1928 - Bibliotekets plats i skolarbetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egen hand arbeta sig fram till nytt vetande. En sådan ordning förutsätter emellertid
tillgång till ett icke alltför torftigt bibliotek med därtill anslutet läsrum»,
och i anslutning därtill heter det också i det för några veckor sedan av
skolöverstyrelsen avgivna förslaget till ändringar i läroverksstadgan bl. a.: »Vid
undervisningen må i den utsträckning, som förhållandena medgiva, lärjungarna för
fullgörandet av sina arbetsuppgifter hänvisas till lämpliga arbeten i skolans
bibliotek. I samband härmed skall tillses, att lärjungarna erhålla övning i att
använda uppslagsböcker och även i övrigt utnyttja de kunskapskällor, som
biblioteket kan erbjuda», och det bestämmes, att därest lärjungarna ej äga tillgång
till lärarnas referensbibliotek, ett särskilt för dem avsett referensbibliotek skall
anordnas; och slutligen betonas också i betänkandet rörande kommunala
flickskolor 1927 i fråga om det inre arbetet, att »en nödvändig förutsättning för en
omläggning av arbetet på nu angivet sätt är tydligen, att bibliotek, läsrum och
laboratorier m. m. stå lärjungarna till buds», och bland erforderliga skollokaler
upptas därför även studie- och biblioteksrum. Men — och det är tyvärr ett
ganska betydelsefullt men — i 1927 års proposition om läroverkens organisation
heter det vidare: »Saken synes mig väl vard att av staten stödjas, så snart
ekonomiska möjligheter för ett sådant steg kunna anses vara förhanden.» Och
motionen i år av Olsson och Pauli om ett bättre tillgodoseende av läroverksbibliotekens
krav avslogs också av riksdagen av statsfinansiella skäl. I mycket
likartade äro säkerligen förhållandena i övriga nordiska länder. Det är inte så
lätt att skapa de ekonomiska möjligheterna för att få den av alla erkända
principen omsatt i praktiken. Den sidan av saken tjänar det väl emellertid inte
mycket till att diskutera på ett nordiskt biblioteksmöte.
Skolans och bibliotekens representanter åligger det däremot att finna de
praktiska arbetsformerna för principens tillämpning. Den pedagogiska diskussionen
och praktiken har också alltmer kommit att syssla med problemet att »fostra de
unga till ett självständigt bruk av boken». Det är ju en väsentlig sida av
självverksamhetens, arbetsskolans realiserande det här är fråga om. Prof. Martin
P:son Nilsson yttrar i en artikel i Svensk tidskrift 1916 med titeln »Våra
läroverk med hänsyn till universitetens krav»: »Det viktigaste hjälpmedlet för att
fylla denna uppgift (självverksamheten) är just skolbiblioteket. Där skulle de
unga lära sig förstå något av det andliga arbete, på vilket den dogmatiska
skolkursen är byggd, där skulle de lara att hantera böcker, liksom de i
laboratoriet lara sig hantera apparater och stoffer», och ur en artikel i Sv. Dagbl.
(24/2 1928) av läroverksadj. H. Åhlin med anledning av riksdagens
behandling av frågan om läroverksbiblioteken tillåter jag mig citera följande:
»Vad man främst vill vinna, är ett självständigare, mindre läroboksbundet
studiesätt. Här skall icke upptagas frågan om huru långt man verkligen
kan gå i fråga om ett sådant studiesätt. Åsikterna därom gå mycket i sär. Men
så mycket kan man väl dock komma överens om, som att det vore en välsignad
sak, om vi verkligen kunde få in åtskilligt mera av självverksamhet i studierna.
Man kan även vara mycket skeptisk i fråga om skolynglingars förutsättningar
för självverksamhet i någon ordets strängare betydelse men i alla fall vilja
medgiva, att det är nödvändigt att göra eleverna mera intresserade för sina
arbetsuppgifter. Är det då icke skäl att utröna, om icke det bristande intresset hos
ungdomen tilläventyrs beror på att den tröttnat på att äta så mycket av
läroböckernas av andra tillagade föda och om den icke skulle få bättre aptit, om den
finge i någon mån själv tillreda sin enkla husmanskost? Men därtill behövs ett
kök (bibliotek) och nödiga ingredienser (böcker). Kanske bleve födan icke så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
