Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinclair Lewis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i den mycket spridda Saturday Evening Post och i december 1915 ansåg han sig
kunna definitivt bryta med sin tidigare slavtjänst för att sedermera ägna sig
uteslutande åt författarskap och sin böjelse för ett kringflackande levnadssätt.
Hans korta berättelser blevo allt mer begärliga och bättre betalda, han kunde
offentliggöra ännu några romaner: The job 1916 (Jobbet 1927), The Innocents
1917 och Free air 1919 (Vid ratten 1926). Så med ens slog han igenom: The
Main Street blev en jättesuccés, 1920 års största bokhandelsframgång.
Dessa biografiska data anföras inte bara för att tillfredsställa nyfikenheten
angående en författare på modet. I fråga om Sinclair Lewis har läsaren av
hans arbeten ovanligt starka skäl att intressera sig för författarens
levnadsomständigheter. Inte bara därför att man lätt kan se, hur många av de
erfarenheter och iakttagelser Lewis samlat under sitt vidlyftiga kringflackande avsatt
sina spår i hans romaner, utan därför att hans personliga upplevelser och
intryck ha kristalliserats ut i några problem som han åter och åter kommer
tillbaka till, skisserar och låter skymta i episoder och sedan tar upp till utförlig
och grundlig behandling.
Själv skiljer Lewis skarpt — och inte utan skäl — mellan sina tidigare
romaner, som han anser som ungdomsarbeten och förstudier, och sin
produktion fr. o. m. Storgatan, i vilken han — med undantag dock för den med de
tidigare närmare besläktade Mantrap 1926 (Fällan 1926) — gett sig i kast med
större uppgifter.
Lewis’ första bok ger ännu knappast någon antydan om författarens
kommande utveckling. Den handlar om en obetydlig New Yorks-kontorist, vars
fantasi fylles av bilder från främmande länder och längtan att få resa långt bort i
världen. Ett arv på några hundra dollars sätter honom i stånd att förverkliga
sina drömmar, han reser —i likhet med Lewis själv — som boskapsskötare till
England, gör en ytlig bekantskap med landet och träffar en amerikansk
dilettantmålarinna md artistiskt-anarkistiskt sätt och umgänge, som ruskar om och leker
litet med honom, tills han förvirrad flyr tillbaka till det förträffliga Amerika,
där han äntligen finner den verkliga lyckan vid en liten söt och mjuk hustrus
sida i ett småningom allt mer förbättrat d. v. s. bättre betalt jobb på sitt gamla
kontor.
Falkens bana är liksom huvudpersonen däri, »Falk» Ericson, av åtskilligt
större mått. Den skiljer sig ännu inte så mycket i sin anläggning från den
gängse förströelseromanen: en fattig pojke från en liten prärieby får genomgå
åtskilliga besvärligheter, blir till sist en berömd flygare, får en ekonomiskt god
position och vinner en förträfflig flicka ur societeten. Några sidor om Ericsons
studieår vid det lilla Plate-universitet i Minnesota ge dock redan en försmak
av vad som skall komma. Typerna från provinsstaden börja tecknas med
skarpare konturer. Den unge doktor Frazer, som vågar låta sina elever göra
bekantskap med de sociala strömningarna i modern europeisk litteratur, hos Shaw
och Wells, och därför av universitetsmyndigheterna blir berövad sitt levebröd,
återfinnes dock sedan som välbeställd lärare vid Yale; idyllen hotas inte på
allvar av stormarna.
I Jobbet, en roman från affärsvärlden, närmar sig Lewis problemdebatterna.
Det är feminismen som belyses, och hjältinnan Una Golden för den
självförsörjande kvinnans sak till en glänsande seger, då hon från sin plats i
maskinskriverskornas led kämpar sig fram till en chefspost. Det som alltid hos Lewis
myllrande rika verklighetsmaterialet ges med stramare behärskning; där är inte
längre något som tyckes medtaget för att författaren hade intrycken därav till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
