Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinclair Lewis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hands. I Vid ratten styres kosan åter ut på något grundare farvatten. Åter
varieras temat om den unge mannen i enkel ställning som vinner dollarprinsessan.
Denna gång är det en mekaniker som kan göra en flicka i lyxbil på semestertripp
till Seattle några goda tjänster och lära henne värdera en naturligt frisk
och manligt duktig ursprunglighet. Det är frisk luft och frisk fart över
berättelsen, men den hör avgjort till den lättare läsningen. Till samma art som de
nämnda hör ännu den så sent som 1926 publicerade Fällan, en semesterhistoria
från Canada med moraliska konflikter och problem i vildmarks- och
societetsbelysning. Möjligen har Lewis i Joe Easters och hans hustrus Alvernas
gestalter velat bevara minnet av ett par präktiga nybyggartyper han mött under sina
många strövtåg härs och tvärs.
Vid närmare granskning skall man finna, att mycket av vad Lewis utfört i
sina större arbeten finnes som utkast och embryo i några av de nu nämnda
tidigare. Först med Main Street 1920 (Storgatan 1921) blev det dock tydligt, att
han hade något verkligt betydelsefullt att komma med. Småstaden har här fått
monumentala mått, dess yttre fotograferas i alla vinklar och vrår, till dess alla
de banala vykortsutsikterna sammanställts till ett dragspelsalbum över Gopher
Prairie, som i sig innesluter alla rysligheter en hembygdsvårdskonsulent i
brinnande nitälskan skulle vilja utrota. Invånarna kunna i de allra flesta fall, hur
inskränkt deras horisont än är, tagna var för sig vara välmenande och hyggliga
nog, men så fort de komma in i socialt sammanhang, visar sig genast deras
karaktär av hjordmänniskor; de ha alla mycket bestämda, mycket lika, mycket
tyranniska och mycket enfaldiga åsikter om vad var och en bör tycka och tro.
Även de som komma från större och friare förhållanden och med de bästa
föresatser att hålla sin lampas olja brinnande, angripas snart av småstadens
bakterie och slöa till. Någon friskhet och naturlighet finnes endast hos farmarna
på landsbygden runt omkring och hos något enstaka praktexemplar till
tjänsteflicka, en Bea Sorenson. Det är ett ganska starkt skandinaviskt inslag i
befolkningen, som Lewis sålunda omfattar med sympati. Till dessa hör också den
radikale vedsågaren Miles Bjornstam, den ende som förstår och älskar verklig
litteratur och den ende som inte ödmjukt böjer nacken för Gopher Prairies
mäktige bankdirktör Ezra Stowbody. I Falkens bana finnes redan en släkting till
honom, Bone Stillman. Bland alla de beklämmande barndomsintryck Lewis
troget förvarat och slutligen destillerat till den dryck han räcker i Storgatan fanns
kanske också minnet av någon barsk tvärvigg till enstöring, som gett honom en
knuff och hjälpt honom att stå på egna ben. Innerst är det dock Lewis’ oroliga
vandrarnatur som så kraftigt reagerat mot allt instängt och försumpat, all
självbelåtenhet, som förkväver allt friskt spirande liv. Det är hatet mot allt
småaktigt och hycklande tvång, som är bokens bärande patos och skänker den dess
betydelse. Den unga doktorinnan Carol Kennicott som kommer till Gopher
Prairie från Minneapolis och i ungdomlig iver tar upp den fåfänga kampen mot
fulhet och småsinthet och självgod obildning är ingalunda så imponerande.
Trots den sympati förf. uppenbarligen hyser för henne liknar hon alltför mycket
en liten viktig guvernant för att helt fängsla läsaren och vinna honom på sin sida.
Det tycks som om den framgång Lewis vann med Storgatan skulle ha sporrat
honom till att söka nå än högre och på samma gång gjort honom friare och
spänstigare. Han har gett en teckning av den riktigt lilla småstaden, det frö
ur vilket på otroligt kort tid ett jättesamhälle kan växa upp. Där spela ännu
immigranterna en stor roll; det är första stadiet inte bara i stadens utan också
i den amerikanska kulturens utveckling han skildrat. I nästa arbete, Babbitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
