Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Biblioteksstandardisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIBLIOTEKSSTANDARDISERING.
Av biblioteksamanuensen fil. lic. Carl Björkbom.
Standardiseringen uppkom under världskriget. Både när det gällde att lägga
om ett lands industri till krigets tjänst, och senare under de svåra åren, då
landet var nödsakat att ur sina egna tillgångar draga den största nyttan, framkom
fördelarna, i många fall nödvändigheten, av en inskränkning av onödiga varianter
i mått och form av allehanda industriprodukter. I de flesta fall betydde en
dylik förenkling billigare tillverknings- och lagerkostnader samt större
ersättningsmöjligheter m. m., men medförde å andra sidan inga nackdelar, då
skillnaderna oftast hade sin rot i gammal slentrian eller rena tillfälligheter och inga
skönhetssynpunkter i dessa ting kunde spela någon roll.
I de flesta länder finnas numera standardiseringskommissioner, vilka i
samråd med industriella korporationer söka åvägabringa överenskommelser om
dylika industrinormer. Någon internationell organisation finnes trots många
ansatser icke ännu, men de nationella standardiseringskommissionerna söka i
möjligaste mån kontakt med övriga länders. I Sverige existerar sedan 1922 en den
Svenska industriens standardiseringskommission (SIN).
Dessa kommissioner hava under den senaste tiden utsträckt sin verksamhet
till områden, som ligga utanför de ovan skisserade. Man söker åstadkomma
enhetlighet t. ex. i utförandet av tekniska ritningar, i uppgörandet av
kostnadsundersökningar; man vill överenskomma om enhetlighet i tekniska
beteckningssätt och formler m. m. dyl. Här gäller det icke längre ett förenklat
tillverkningssätt eller enklare ersättningsmöjligheter, utan överhuvud att söka göra
improduktiva men nödvändiga detaljer så litet betungande som möjligt. Det
hela går till slut ut på att i varje mänskligt arbete söka. i möjligaste mån
lösgöra krafter, som kunna begagnas för större uppgifter.
Denna sistnämnda standardisering förefanns ju långt före världskriget,
särskilt inom naturvetenskapen; det viktiga är, att dessa frågor genom att
omhändertagas av standardiseringskommissionerna trängt utanför den rent
vetenskapliga världen, ja, dessa strävanden kunna tänkas hava sitt inflytande på
varje form av mänsklig verksamhet.
Även för biblioteksyrket kunna dessa frågor hava stor betydelse. Det enda
land, där denna gren av standardiseringen målmedvetet tagits upp till
behandling, är Tyskland. Vid omorganisationen av Deutscher Normenausschuss, som
ägde rum 1926, inrättades även en särskild sektion för »Bibliothekswesen». En
av denna sektions medlemmar, Dr F. Prinzhorn, framlade på det tyska biblioteksmötet
förra året en berättelse över sektionens arbete, vilken även torde vara
av intresse för svenska biblioteksmän.
Sektionen arbetar tills vidare med fyra avdelningar, nämligen 1) för blankettryck,
2) tidskriftsformat, 3) tidskrifters yttre redigering samt bibliografisk
citering spec. av tidskriftsuppsatser samt 4) decimalklassifikation.
Genom den centralisering och det samarbete biblioteken emellan, som för
närvarande utgör biblioteksväsendets viktigaste fråga, kommer helt naturligt en
enhetlighet i blankettrycket, spec. i lånekvittona, att bli en nödvändighet. Det
är av högsta vikt vid lånen mellan de olika biblioteken, att dessa lånekvitton
med lätthet kunna sammanhållas i ett enhetligt system. Härvid är det icke
endast fråga om formatet utan även formuleringen och uppställningen. Något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1929/0117.html
