Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksstandardisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
resultat har den tyska sektionen i detta fall icke kommit till utan har tills vidare
nöjt sig med att uttala vissa önskemål angående lånesedlarnas utseende.
Fördelarna av ett enhetligt tidskriftsformat vore avsevärda för biblioteken.
Mycken plats skulle härigenom kunna sparas, dels i bokmagasinen, om man på ett
ställe sammanhölle alla periodica, dels framför allt i tidskriftsläsesalen, där det ju
alltid varit svårigheter att avpassa fackens dimensioner efter tidskrifternas
varierande format. Den tyska kommissionen har för tidskrifter förordat ett
format av 210 ggr 297 mm. 1928 voro över 300 tekniska och industriella
tidskrifter omlagda till detta format. För övrigt har framgången dock icke varit
lysande. Tidskriftsförläggarna hava i allmänhet envist fasthållit vid formaten,
hur mycket de än velat tillmötesgå andra normaliseringssträvanden.
Även i tidskrifternas yttre redigering söker standardiseringskommissionen
att bringa reda, och här måste man säga, att en hel del förslag ha framkommit,
som säkert av varje biblioteksman skulle hälsas med glädje. Kommissionen
föreslår att på titelbladet skall lämnas en, en gång för alla bestämd plats
(förslagsvis längst ned) för bibliografiska upplysningar: tidskriftens titel, årgång,
häftets nummer, antal nummer pr år, sidtal, förlagsort, utgivningsdag. Sålunda
skulle denna »Zitierleiste» för förevarande nummer av Biblioteksbladet bliva:
Biblioteksbladet (Bibl. bl.) Årg. 14 (1929). H. 3/8. S. 97—144. Sthlm 4. 5. 1929.
Något intrång på omslagets konstnärliga utstyrsel skulle en dylik c:a 1 cm.
bred remsa icke göra. Förslagsvis har härtill en verkligt ingeniös inrättning
föreslagits, nämligen att på ryggen av tidskriften ett märke skulle anbringas,
som med varje nytt nummer flyttades ett stycke högre upp. Läggas tidskriftshäftena
i ordning, bilda dessa märken en rät linje, och man skulle då med en
enda blick kunna övertyga sig om, huruvida sviten är komplett och om alla
häftena ligga i rätt ordning. Andra önskemål röra sidnumreringen (även sidor,
där nya uppsatser börja, skulle numreras), registrets placering m. m.
Frågan om enhetlighet i bibliografisk citering och tidskriftsförkortningar är
icke ny. Från vetenskapsmännens sida ha upprepade gånger dylika önskemål
framförts och på olika fackvetenskapliga kongresser har man sökt komma
överens om ett enhetligt system för tidskriftsförkortningar. Sådana äro även
uppgjorda för skilda vetenskapliga grenar, för historia, juridik, medicin m. fl. Så
gott som alla dessa system lida dock av det felet, att de i enkelhetens intresse
äro alltför starkt förkortade. I allmänhet bestå de av s. k. sigel, d. v. s. av första
bokstaven av varje ord i titeln, t. ex. OoB = Ord och Bild. Detta gör i regel
att dessa förkortningar inom den trängre fackkretsen väl förstås men utanför
dessa äro oförståeliga. Olägenheterna härav äro speciellt ur bibliotekssynpunkt
självklara, varför fastställandet av en förkortningsnorm, som tillgodoser både
enkelhet och klarhet, vore att hälsa med glädje. En del förarbeten i denna
riktning äro också gjorda, t. ex. genom den stora World list of scientific periodicals
(1925—27), upptagande c:a 25,000 naturvetenskapliga och tekniska tidskrifters
titlar jämte förslag till deras förkortning. Detta arbetes förkortningssystem
har förelagts Internationella kommissionen för intellektuellt samarbete, med
anhållan om att det måtte läggas till grund för en internationell förkortningsnorm.
Vidare har bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Berlin, W. Rust,
utgivit en samling oklara titelförkortningar jämte förslag till deras enhetliga
förkortning, ett arbete, som alldeles bortsett från den ställning man kan intaga
till hans förkortningssystem, är till stor nytta för biblioteksarbetet. Slutligen
har alldeles nyligen utkommit en förteckning över Tysklands medicinska periodiska
litteratur jämte förslag till förkortningar (Periodica medica. Berlin 1928).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
