Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nyaste femårskatalogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
systematiska avdelningen har den traditionella indelningen övergivits och ersatts
med Sveriges allmänna biblioteksförenings Klassifikationssystem liksom i
årskatalogerna fr. o. m. 1921.
Denna katalog är den nionde i ordningen av de stora sammanfattande bokkataloger
(omfattande 5, tidigare 10 år), som utkommit efter år 1866 som fortsättning
på Linnströms boklexikon. Vad som i fråga om varje ny femårskatalog
omedelbart faller i ögonen, är en ökning av omfånget i jämförelse med
närmast föregående. Den alfabetiska avdelningen upptager i 1906—1910 års
katalog 394 sidor, i 1911—1915 års 539, i den därpå följande 666 och i den nu
föreliggande 703 sidor. Den sistnämndas ökning i förhållande till den närmast
föregående är visserligen avsevärt mindre än ökningen 1916—1920 i jämförelse
med 1911—1915» men detta behöver ej innebära någon tendens till begynnande
stagnation inom den svenska bokproduktionen. Ökningen 1916—1920 betingades
till mycket stor del av proportionsvis ökat antal uppgifter om tryckalster,
som icke saluförts i bokhandeln, och då man kan förutsätta samma fullständighetsgrad
i den nu föreliggande katalogen som i den närmast föregående, har
en av anledningarna till ökning denna gång bortfallit. Den förnämsta kvarstående
anledningen är alltså att söka i en verklig ökning av bokproduktionen. Vid
en jämförelse av olika specialavdelningars storlek i den nu föreliggande och
1916—1920 års femårskatalog inom resp. systematiska avdelningar kan man
alltså utgå från att jämförelsematerialet är mera likvärdigt, än det kunde vara
i fråga om de närmast föregående femårsperiodernas kataloger. De flesta
specialavdelningarna förete kvantitativt sett inga större skiljaktigheter. Följande
olikheter förtjäna emellertid antecknas. En påfallande ökning uppvisa
avdelningarna geografi och reseskildringar, med 9 sidor nu mot 5 åren 1916—1920,
teknologi (7 mot 4), och naturvetenskap (14 mot 11). Ökningar förekomma även
på avdelningarna ekonomi (19 1/2 mot 15), undervisning (9 mot 7) och medicin
(6 1/2 mot 5 1/2). En kraftig minskning förete de historiska facken:
sammanlagda sidantalet för den nya katalogens avdelningar arkeologi, historia och
folkkunskap är knappt 9 mot 15 på motsvarande avdelningar i den föregående. Den ur
flera synpunkter glädjande minskningen av krigslitteratur har här givetvis spelat
en betydande roll. En absolut ganska stor men relativt obetydlig minskning
företer avdelningen skönlitteratur med 34 sidor mot den föregående katalogens 37
(29 i katalogen för 1911—1915). Avdelningen »B» är i ett avseende ganska
belysande för en viktig sida av den svenska tryckpressens utveckling: förteckningen
över allmänna tidskrifter upptager i båda katalogerna ungefär samma
antal titlar (34 resp. 31), men en närmare granskning av de förekommande
titlarna ger vid handen, att endast 14 av 31 under åren 1916—1920 utkommande
tidskrifter fortleva i följande katalog, vilket innebär, att 17 slutat sin tillvaro
senast 1920, under det att 20 nya uppstått under de fem följande åren.
Om den nu föreliggande katalogen kan i eminent mening användas den nötta
frasen, att den fyller ett känt behov, och detta såväl för den svenska
biblioteksvärlden som för den svenska bokhandeln, och båda parterna ha all
anledning känna tacksamhet för de kostnader och det arbete, som av
bokförläggareföreningen resp. utgivaren, offrats på vidmakthållande av detta vårt förnämsta
bibliografiska hjälpmedels höga standard i fråga om bibliografisk precision och
fullständighet. Utarbetandet av denna katalog måste med hänsyn till dess stora
omfång och den relativt korta utgivningstiden betraktas som ett verkligt
kraftprov även av en så skicklig och erfaren bibliograf som dr Efvergren.
Arne Holmberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
