Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Ämnesord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ÄMNESORD.
Ostenfeld, Elisabeth. Emneord. Til Brug ved Katalogisering og Udarbejdelse
af Registre. Hagerups Forlag, Khvn 1928. 173 s. (Statens Bibliotekstilsyns
Publikationer 11.) Aba. 7:—.
I den utmärkta publikationsserie, som Statens Bibliotekstilsyn i Köpenhamn
utger, har i slutet av förra året utkommit en handbok, innehållande »Emneord
til Brug ved Katalogisering og Udarbejdelse af Registre», utarbetad av
assistenten vid Odense landsbibliotek Elisabeth Ostenfeld.
Den 175 sidor starka handboken innehåller något över 4,000 ämnesord, dels
sådana som föreslås att användas som huvudord, d. v. s. från vilka man direkt
hänvisar till vederbörande arbete, dels sådana som förf. ej tänker sig skola
användas annat än som hjälpord, d. v. s. från vilka man endast hänvisar till andra
ämnesord. Vid de flesta huvudorden finner man angivna såväl de ämnesord, till
vilka hänvisning bör göras, som dem, från vilka hänvisning bör ske. I slutet
ingår en översikt över ämnesuppdelningen under länders namn.
Vid utarbetandet av sin förteckning har förf. tydligen i stor utsträckning
gjort sig till godo de ämneskataloger, som finnas i olika danska bibliotek. Man
kan därför helt säkert utgå från som visst, att de föreslagna ämnesorden i de
flesta fall prövats i bibliotekskataloger och ämnesregister och befunnits
lämpliga i praktiken. Detta hindrar emellertid ej, att det ur mera teoretisk, logisk
synpunkt i vissa fall kan vara ett och annat att anmärka mot de av förf. lämnade
anvisningarna.
En grundläggande princip för ämneskatalogiseringen är — därom torde man
vara fullkomligt ense — att man vid valet av ämnesord bör söka så mycket som
möjligt få fram det speciella. Visserligen kan specialiseringen ej drivas hur
långt som helst. Det kan tänkas fall, där en långt förd specialicering kan vara
till förfång för katalogens eller registrets användbarhet. Men å andra sidan
felas det nog ännu oftare, därför att katalogisatören hellre väljer ett redan i
katalogen använt mera generellt ämnesord än söker forma ett nytt, som direkt
anger vad arbetet handlar om. Allra minst bör man i en ämnesordslista som den
föreliggande skjuta åt sidan regeln, att det speciella bör ha företräde vid val av
ämnesord. Detta har emellertid, förefaller det mig, skett i allt för stor
utsträckning. Även om det — för att taga ett exempel — givetvis kan tänkas små
bibliotek, där det är onödigt att ha ett särskilt ämnesord Arbejdslöshedsforsikring
och där det är mest praktiskt att föra hithörande arbeten under det allmännare
begreppet Social Forsikring, bör detta ej, som förf. gjort, framhållas som det
normala och lämpligaste. Det finns många liknande fall. Man finner
hänvisningar sådana som Histologi se Anatomi, Byggematerialer se Materiallære,
Stövsugere se Elektriske Varmeapparater, Vaskemaskiner se Elektriske Varmeapparater
[!], Gillessocialism se Fagforeninger, Funktionsteori se Matematik,
Forholdstalsvalg se Valgmetoder, o. s. v.
Även imot de anvisningar som lämnas för ämnesuppdelningen under länders
namn torde man kunna göra vissa invändningar. Det grundläggande bör här
vara, synes det mig, att man under ländernas namn tar med vissa mera
omfattande begrepp, men däremot gör de mera speciella begreppen till huvudrubriker,
eventuellt med vederbörande lands namn som underrubrik. Det är efter min
mening alldeles riktig, att som förf. gör låta Kunst bli en av rubrikerna under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1929/0168.html
