Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Några Tyska böcker från åren 1927-1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NÅGRA TYSKA BÖCKER FRÅN ÅREN 1927—1928.
Av Stadtbüchereidirektor Dr. Erwin Ackerknecht och Dr. Rudolf Joerden.
Frank, Bruno. Politische Noveile. Rowobit, Berlin 1928. 180 s. Mk 3:—, inb. 5:—.
Det tycks ej som om den yttre handlingen i denna novell vore historiskt sann men att döma
av dess halt är den ett i djupaste mening sant och tillika ädelt vittnesbörd om viljan till gott i
efterkrigsårens Europa. Två politiker, en tysk, den blivande chefen för rikets utrikes ärenden, och
Frankrikes ledande statsman mötas vid Medelhavets kust i Sydfrankrike till en klargörande
överläggning. Båda äro genomträngda av viljan att försona sina båda folk, »arvfienderna», och att
skydda Europas kultur mot den övriga världens från alla håll anstormande barbariska makter.
Viktigare än innehållet i deras samtal är överensstämmelsen mellan dessa båda människor, vilka,
var och en på sitt håll, ha ett strida samma strid och dessutom äro grundolika karaktärer: den
redan till åren komne fransmannen överlägsen, besinningsfull och levnadsglad, den yngre tysken
plikttrogen, energisk, asketisk och ändå lika artig och kultiverad. Deras sammanträffande
omspinnes av söderns yppiga skönhet, och sympatiska, behagliga människor framträda på
skådeplatsen. Det nutida Europas viktigaste politiska frågor beröras i dessa olika samtal men utan
allt pedanteri, snarare med elegant »fransk smidighet», som kommer till uttryck i det lättflytande
språket och framställningen av en rikedom tjusande och brokiga scener. När de skiljas åt, reser
den franske ministern till ett politiskt möte; i väntan på det tåg, som skall föra honom till Berlin
till övertagandet av utrikesaffärerna, går tysken, intet ont anande, in i det gamla kvarteret av
Marseille, »helvetets förgård». I armarna på en afrikansk skönhet, förledd av den i denna flicka
förkroppsligade urkraften och därmed hemfallen åt en makt, vars hot mot Europa ingen känner
bättre än han, faller han för lönnmördarhand, en soldat som flytt från den gamla armén, en spillra
av detta av honom så föraktade och bekämpade verktyg för den gamla våldsandan.
Mann, Th[omas]. Unordmmg und frühes Leid. Fischer, Berlin 1927. 127 s. Mk 3:—, inb. 4:50.
En dag i ett tyskt professorshem under inflationstiden, som börjar med kotletter av savoykål
och pudding »bakad av ett pulver som smakade mandel och tvål», vars eftermiddag utfylles med
en modern ungdomsbjudning, som sätter hela huset i uppror och som slutar med en allt för tidig
kärlekssorg för den lilla femåriga Lore. Novellen är skriven i Manns spirituella stil, med hans
överlägsna kvickhet och hans konstnärliga finkänslighet och trots sin anspråkslöshet är den ett
uttryck för borgerligt levnadssätt och borgerlig inställning i det dåtida Tyskland som knappast
något annat verk. Härtill kommer som ett ytterligare plus den synnerligen träffande
karakteristiken av de agerande personerna, vilken finner sitt komiska berättigande i motsättningen
generationerna emellan.
Ponten, J[osef]. Die Studenten von Lyon. Roman. Deutsche Verlagsanstalt,
Stuttgart 1928. 340 s. Mk inb. 7:—.
Fem unga studenter vid universitetet i Lausanne, uppfyllda och drivna av den nya evangeliska
anda, som på femtonhundratalet verkade så levande där, bege sig ut för att under korta ferieveckor,
så gott de kunna, »strö ut det fria gudsordets sådd» i sitt franska hemland. Detta som för dem trots
all ädel hänförelse tycktes till hälften som lek och äventyr, blir emellertid deras öde: i Lyon lida
de martyrdöden på bålet. — Trots händelsernas uppskakande, obönhörligt fortskridande tragik är
författaren en klar och lugn iakttagare, vars överlägsna hån träffar en tids människor, vilka trodde
sig kunna betvinga andliga och själsliga ting med denna världens maktmedel. Utomordentligt
väl karakteriserade äro ynglingarna i sin ungdomligt-patetiska, lidelsefulla trohet mot sin
övertygelse och som deras motsats domarna i sin dumdristighet och sitt oförstående inför denna
oförfärade hållning.
Schickele, R[ené]. Ein Erbe am Rhein. Bd 1,2. Wolff, München 1926, 27. Mk à 6:—, inb. 8:—.
1. Maria Capponi.
2. Blick auf die Vogesen.
[Bd 3 utkommer 1930.]
Politiska tilldragelser spela, i motsats till vad huvudtiteln kommer oss att förutsätta, så gott
som ingen roll i första delen. Det är romanen om en yngling, som växer upp till man och råkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1929/0335.html
