- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femtonde årgången. 1930 /
93

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gabriel Naudé och hans »Advis pour dresser une bibliothèque»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan, var en fransk bok ett visst antal sidor fulla med latin, där man här och
var kunde upptäcka några rader eller några ord på vårt språk.»

I inledningskapitlet behandlar Naudé de orsaker, man kan ha att förskaffa
sig en boksamling. Han anför flera sidor med exempel ur historien på den stora
ära, som kommit dem till del, som grundat stora bibliotek, alltifrån de mäktiga
konungarna i det gamla Egypten och Pergamon upp till sir Thomas Bodley och
de Thou. Och om äran och berömmelsen icke kunna locka, måste glädjen och
nöjet att äga böcker kunna formå en kultiverad man till att skaffa sig ett
bibliotek. »Om det verkligen i denna världen kan finnas någon fullkomlig glädje»,
skriver han, »så finner man den i sitt bibliotek.»

För att samla böcker fordras emellertid studier och förberedelser. Man bör
söka umgänge med lärda och studerade män för att därigenom skärpa sitt
omdöme. Vidare bör man omsorgsfullt läsa de författare, där man kan finna råd
och upplysningar. Naudé föreslår Ricardus de Burys Philobiblon, kardinal
Possevinos De cultura ingeniorum, Lipsius’ Syntagma de bibliothecis m. fl.
Dessutom bör man studera litteraturhänvisningar och salukataloger. Stor ledning
finner man även i kataloger över berömda bibliotek. »Ty», säger Naudé, »om Ni ser,
att ett visst arbete förskaffats av någon framstående boksamlare, kan Ni nästan
vara säker på att det har ett visst värde, även om detta måhända är förborgat
för Eder.»

I de följande kapitlen behandlar författaren, vilka böcker man bör samla.
Han börjar med att påpeka, att någon gräns för antalet böcker icke bör finnas.
För den människa, som helt och hållet vill vara ensam om sina bokskatter, är en
mindre och efter ägarens tycken utvald boksamling det enda rätta, men för den
verklige boksamlaren, sam sätter sin ära i att göra sitt bibliotek tillgängligt för
allmänheten till vetenskapens fromma och till sin eviga berömmelse, för honom
existerar inga på förhand satta gränser. Honom till ära länder det, om
människor med de mest skilda intressen kunna få dessa tillfredsställda i hans
bibliotek.

Man bör följaktligen söka förvärva en möjligast fullständig samling av berömda
mäns skrifter, både forntidens och nutidens, i de bästa upplagor, helst även
på originalspråken. I alla vetenskaper bör man utom de stora sammanfattande
verken skaffa sig även de författare, som på något sätt fört vetenskapen framåt.
Därtill även de motskrifter deras nya upptäckter och teorier framkallat.

Man skall heller icke förakta de ämnen, som äro ovanliga eller besynnerliga.
Även arbeten som Tagliacotius: Om sätt att läka avhuggna näsor, ha sitt berättigande
i ett universellt bibliotek, fastän sådana arbeten äro, säger han, »bland de
andra i ett bibliotek, som ormar och kryp bland djuren, som snarrevan bland
växterna och törnena på rosorna».

Ej heller får man utesluta kättarnas skrifter, ty dessa kättare äro ofta de lärdaste
och kunnigaste imän, vilka av nyck eller alltför stor kärlek till förändringar
lämnat den heliga romerska kyrkan. Dessutom bör man hava tillgång till deras
skrifter för att kunna gendriva dem.

Slutligen bör ett bibliotek vara väl försett med alla hjälpmedel som ordböcker,
citatsamlingar, tabeller m. m. dyl. ty »livets korthet och mängden av de
ting, man nu måste vara kunnig i för att kunna räknas till de lärde, tillåta oss
icke att göra allting själv».

Dessa allmänna regler för bokval avslutas med några teser, »vilka helt säkert
skola anses för bizarra och skola stöta många människor för huvudet». För det
första bör man icke uteslutande hålla sig till antikens författare och anse alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:14:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1930/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free