- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femtonde årgången. 1930 /
94

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gabriel Naudé och hans »Advis pour dresser une bibliothèque»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

moderna som kopister och plagiatorer. Men ej heller bör man gå till motsatt
överdrift och överskatta det nyaste och modernaste på den gångna tidens
bekostnad. Vidare bör man icke uppskatta ett arbete efter dess omfång och
förakta de små häftena. Ofta innehåller ett litet tunt häfte mera av värde än flera
tjocka volymer. I det följande kapitlet, som handlar om sättet att förskaffa sig
böcker, utvecklar Naudé denna sista tanke vidare och säger, att man bör söka
samla även »smädeskrifter, plakat, teser, fragment och korrekturavdrag»,
varigenom man kan sammanställa specialsamlingar, vilka utgöra något av det mest
intressanta i ett bibliotek.

I den sista av de »omstridda» satserna vänder sig Naudé mot, att man, när
det gäller handskrifter endast uppskattar de klassiska författarna, vilka redan
finnas tryckta, och bortser från, att det finnes många värdefulla arbeten, som
genom vissa omständigheter ej blivit utgivna och som förtjäna bevaras för
forskningen. Längre fraim upptager han åter denna fråga och giver det rådet, att man
bör höra sig för hos släktingar och arvtagare till framlidne lärde män, huruvida
dessa efterlämnat några outgivna arbeten. Vidare skall man även samla avskrifter
av berömda professorers föreläsningar.

Det följande kapitlet handlar om sätten att förskaffa sig böcker. Vid bokinköp
tillråder Naudé sparsamhet. Utsökta band och bibliofila rariteter finner
han onödiga. Dock bör man icke se på kostnaderna, när det gäller böcker av stor
sällsynthet och stort värde, »som man knappt kan slita ur händerna på ägarna».
Om den nyutkomna litteraturen bör man göra sig underrättad genom förbindelser
med lärde i olika länder. Vidare bör man på allt sätt utsprida, att man
är boksamlare, för att därigenom få erbjudanden och gåvor.

Nu följa några korta kapitel angående ordnandet av boksamlingarna. Vid
böckernas uppställning, förordar Naudé det system, som är »det enklaste,
naturligaste och vanligaste», nämligen efter olika ämnen, såsom teologi, medicin,
juridik, matematik, vitterhet m. m. Dessa grupper skola sedan underavdelas
i mån av behov. Småskrifter, varpå Naudé, som ovan visats, lägger mycket
stor vikt, böra icke inbindas i samlingsband utan var för sig, ty samlingsband
strida mot den rena systematiska anordningen. Den nyköpta litteraturen bör
under sex månader vara uppställd för sig, varefter böckerna inställas på sina
platser i samlingen. Förbjudna böcker böra uppställas för sig »på de översta
hyllorna och utan titel på ryggarna».

Vad angår bibliotekslokalen giver Naudé endast allmänna anvisningar. Samma
ställning som han intager till lyx i avseende på bokutstyrseln, intager han
till lyx i avseende på biblioteksrummens utsmyckning. Guld, elfenben,
marmor och cederträ anser han förkastliga som byggnadsmaterial. I stället för
originalkonstverk anser han det, om så skall vara, fullständigt tillfyllest med goda
kopior av bilder föreställande berömda författare och vetenskapsmän. Däremot
bör biblioteket vara väl försett med bord, stolar, bläck och pennor m. fl. dylika
»så värdelösa men dock så nödvändiga ting».

Avslutningskapitlet handlar om bibliotekens bestämmelse. Ett bibliotek bör
vara offentligt och fritt tillgängligt för alla människor även för okända personer
och resande. Därför bör det hava bestämda öppningstider. Dessutom böra
kända och ansedda personer ha rätt till hemlån under på sin höjd tre veckor.
Biblioteket bör vara under vard av en bibliotekarie. Det bör vara försett med två
kataloger, en alfabetisk författarekatalog och en realkatalog. För hemlånen bör
uppläggas ett register alfabetiskt efter författarnamnen, vari låntagarna böra
kvittera varje lånad bok.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:14:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1930/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free