- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femtonde årgången. 1930 /
95

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gabriel Naudé och hans »Advis pour dresser une bibliothèque»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Detta är i korthet innehållet i denna lilla skrift, som intager ett så viktigt
rum i biblioteksväsendets historia. Dess betydelse ligger redan däri, att den utgör
det första försöket att skriva en handbok i biblioteksskötsel. Av de tidigare, av
Naudé själv nämnda arbetena, nämligen Philobiblon av Ricardus de Burry (död
1345) och J. Lipsius, Syntagma de bibliothecis, som utkom 1602, är den förra
skriften en högst personlig skildring av Ricardus’ förhållanden till sina böcker
och har därför större betydelse för bibliofiliens än för biblioteksvetenskapens
historia, och den andra en ren bibliotekshistoria.

Den viktigaste grundtanken i Naudés skrift är det starka betonandet av
biblioteken såsom hjälpmedel för vetenskapen. Allt anläggande av estetiska
synpunkter på boksamlingarna har i honom en motståndare. Det, som icke direkt
tjänar vetenskapen, de bibliofila kuriositeterna, de vackra banden, lyxen i
bibliotekslokalerna, bör undvikas, och de medel, som på detta sätt kunna inbesparas,
skola användas till samlingarnas förökande.

Av vetenskapens universalitet följer att biblioteket bör stå öppet för alla
slag av litterära produkter. Även tryck som i och för sig själva sakna värde,
kunna få ett sådant, genom att bliva delar av större samlingar. Han påpekar
betydelsen av att samla små och obetydliga skrifter, ja t. o. m. vad man, med
ett modernt ord, skulle vilja kalla småtryck.[1] Som bibliotekarie för
Mazarinbiblioteket gör han stora ansträngningar att skapa en fullständig samling av
smädeskrifter mot kardinal Mazarin, de s. k. Mazarinaderna.

Gentemot olika tänkande visar han stor vidsynthet, vilket måhända har sin
grund i hans skeptiska läggning. Mazarinbiblioteket var också berömt för sina
samlingar av heretiska skrifter, vilka dock efter stiftarens död konfiskerades av
det ortodoxa Sorbonne.

En annan viktig punkt i Naudés biblioteksprogram är samlingarnas offentlighet.
Det offentliga biblioteket sådant vi finna det i antiken gick under och
det dröjde mycket länge innan tanken åter tages upp. Offentliga bibliotek saknas
under hela medeltiden, vilket naturligtvis sammanhänger med böckernas dyrhet
och den lägre kulturella nivån. Den genomgripande förändringen, som
boktryckarkonstens uppfinning genomförde, ändrade emellertid icke omedelbart detta
förhållande. Vi få gå ända fram till början av 1600-talet för att finna de första
exemplen på boksamlingar, som helt gjorts tillgängliga för allmänheten. De
första offentliga biblioteken äro Bodleyana i Oxford (1602), Angelica i Rom
(1604) samt Ambrosiana i Milano (1609). Den oerhörda hänförelse öppnandet
av dessa bibliotek väckte i den lärda världen, visar huru ny saken var. Därvid
är emellertid att lägga märke till, att denna offentlighet var kringgärdad av
mycket stränga bestämmelser. En liberalitet, som den vi finna i Naudés
skapelse: Mazarinbiblioteket, saknar motstycke.

En sak, som förvånar en modern läsare av Naudés skrift är, att frågan om
kataloger behandlas så knapphändigt. Vi äro numera vana vid att anse just
denna fråga som en av de viktigaste i bibliotekets organisation. Bristen på
känsla för katalogernas betydelse är typisk för det äldre biblioteksväsendet.
Böckernas anordning på facket var ända fram till nittonde århundrandet det
viktigaste och det primära. Katalogerna voro snarast en lyx, ty bibliotekarien
skulle utan dessa ända vara i stånd att framtaga en önskad bok. Ännu i slutet


[1] Att Naudé redan i sitt tidigaste arbete, Le Marfore, ou discours contre les libelles, (Paris
1620), av vilken skrift icke finnes något exemplar känt, skulle behandlat pamfletter och
småskrifter från bibliotekssynpunkt, som O. Thyregod synes tro (NTBB 16. 1929, s. 125), torde
vara fullständigt uteslutet, redan på grund av titelns avfattning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:14:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1930/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free