- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femtonde årgången. 1930 /
315

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om handbokssamlingar och referensarbeten i folkbiblioteken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En fröken kommer in och vill ha en bild av Oskulapi stav. Hon hade själv slagit
upp ordet oskulera i Nordisk familjebok, men blivit litet häpen över att finna att det
latinska verbet osculare betyder kyssa. Hon hade nämligen fått beställning på ett
ex-libris av en läkare, som önskade denna stav som motiv och hon var nu något
konsternerad ända till dess vi upplyste henne om att hon for efter Aeskulapii stav.

En gång letade vi som efter en knappnål för att finna ett litet amerikanskt negerbarn,
som behövdes för en söndagsartikel om Ett negerbarns själ (det var »lilla Ester»
som spökade).

Fastän det icke kan sägas vara så alldeles apropos små negerbarn, skulle jag
här vilja inskjuta, att det är mycket troligt, att pedagogiken gjort stora
framsteg under de sista årtiondena, men att de nya uppsatsämnena i svenska eller
föredragsämnena skulle stå så vidare mycket framom våra gamla, har jag efter
min erfarenhet på Stadsbiblioteket haft svårt att finna. Detta betyder inte ett
ögonblick, att jag tror mig om att själv kunna fabricera några bättre — vid de
enqueter, där lekmän fått hitta på ämnen, har man haft tillfälle att konstatera
att de i regel bli sju resor värre än pedagogernas egna — men nog vore man
hellre ett litet negerbarn i Afrika än att vara tvungen att skriva om en del av
dessa ämnen. En dag kom det in en pojke med tillhörande mamma och bad
att få läsa något om sköldpaddor. Jag blev först litet intresserad, i det jag
trodde, att pojken kanske hade fått en sköldpadda, som han ville lära sig att
sköta enligt alla konstens regler. Men långt därifrån! Han hade aldrig i sitt liv
sett ett sådant djur och intresserade sig inte ett dyft för det, men hade fått det
som uppsatsämne. Jag kände verkligen inte till någon för barn avpassad
sköldpaddslitteratur — betvivlar att det finns — utan den arma pojken fick traska
hem med Brehms tjocka band om kräldjur, där det systematiskt och grundligt
redogöres för alla världens sköldpaddor. Trevlig afton för ett barn, som
tämligen nyligen lärt sig läsa! Och vad skall man ta sig till med dem, som i
3:dje förberedande skola utvinna kväve ur luften eller de, visserligen något
äldre barn, som skola skriva om »Kulturens utveckling för 200 år sedan»,
»Epidemiska sjukdomar i olika länder», »Det religiösa livet i Förenta staterna»,
»Den bysantiska konsten» o. s. v. Silverrävsfarmerna voro heller inte så lustiga
att skaffa material till, innan det överhuvud fanns något skrivet på svenska
om dem utom kanske ett par tidnings- eller tidskriftsuppsatser.

Frågor angående »täkt och ton» spela en stor roli, och hithörande litteratur
brukar ständigt vara utlånad. Ibland visa sig emellertid källorna otillräckliga,
och man får då på egen hand vara rådgivare i sådana delikata etikettfrågor
som adresserandet av ett brev till en grevinna och det ännu mera invecklade: om
ett förlovat par, som skall skriva och tacka ett gift dylikt, bör sända fyra
visitkort eller om detta gör ett löjligt intryck. Och om damens visitkort bör ligga
främst (man kan just inte beskylla människor för att förenkla livet för sig).

Jag skulle kunna nämna en hel del andra ämnen, för vilka man märker ett
aldrig slappnande intresse hos Stadsbibliotekets publik. Visserligen är man
härmed inne på det mera allmänna problemet om vad som överhuvud taget läses
mest — det gäller ju här i lika hög grad utlåningslitteraturen — men då det så
väsentligt har sina återverkningar inom referensarbetet, anser jag att jag i
alla fall kan beröra saken här. Platon är mycket efterfrågad av intellektuellt
betonade arbetare. Psykoanalysen, liksom hela den moderna psykologien, utövar
en stor dragningskraft, dock med en rätt tydligt markerad åldersgräns — det
är huvudsakligen de yngre elementen, som det hela tycks angå; de äldre trösta sig
med gammal hederlig uppbyggelse. Gamla möbler ha en publik, där kön, ålder
och till och med samhällsställning förefalla att betyda intet. Att kunna skilja


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:14:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1930/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free