Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 O. SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP.
verkställd, och efter fyra års fångenskap blev han jämte sina anhöriga utväxlad mot några
bolsjevikagitatorer, som blivit ertappade och fängslade i Lettland. Liksom all hithörande litteratur
överflödar denna bok av skildringar av det ryska fängelseväsendets ohyggligheter, men här skildras
även förf:s vanligen vällyckade försök att komma i förbindelse med såväl yttervärlden som
medfångarna, varigenom han också lyckades sätta i gång krafter till sin befrielse. Läsaren lärer icke
kunna undgå att förvåna sig över, att den hemliga polisen, som eljest icke visat sig ha något
förbarmande med misshagliga personer, som råkat i dess våld, icke gjorde processen kort med denne
man, som öppet skymfade sina domare och upprepade gånger beträddes med att ha gäckat
fängelsemyndigheternas vaksamhet. Men även om bokens trovärdighet icke kan vara alldeles obestridlig,
torde den såsom en ganska underhållande lektyr försvara sin plats åtminstone i större folkbibliotek.
A. H.
Hurtig, Carl. Kämpe, Alfred. Carl Hurtig och hickmaniterna. Eklund
1930. 462 s. 111., portr., litt. Preg. Le. 10:—.
Med detta arbete fortsätter förf. den skildring av den moderna organiserade svenska
nykterhetsrörelsens genombrottsår, som han påbörjade genom sitt verk över »Olov Bergström och
god-templ areor den» (Bibl.-bl. 1930 s. 114). Detta nya arbete har samma förtjänster och brister som
det förra. Det är icke fråga om en objektiv utan om en högst subjektiv historieskrivning.
Dokumenteringen är emellertid mycket värdefull med mycket talrika utdrag ur eller fullständiga
avtryck av brev, artiklar, dikter samt ritualer och tidningssidor i facsimile, det mesta mycket
svåråtkomligt. Arbetet rekommenderas utan tvekan åt alla nykterhetsföreningars och andra
folkrörelsers bibliotek. Th. Dn.
Lagerlöf, Selma. Ett barns memoarer. A. B. 1930. 310 s. 111.
(Mårbacka 2.) Le. 8: 50.
Selma Lagerlöf för i dessa memoarer läsaren åter till den ursprungliga miljön för den
värmländska epik, som innehar främsta rummet i hennes diktning. I novellistiskt avrundade kapitel
skildrar hon den idylliska uppväxttiden på Mårbacka fram till den stund, då den annalkande
ekonomiska krisen under 1870-talet hotar idyllen. Det är inga betydliga händelser hon berättar om,
men hennes konst gör att allt blir meningsfullt och fängslande. A. W—n.
Wivalliüs, Lars. Ek, Sverker. Lars Wivallius’ visdiktning. A. B. 1930.
160 s. (Pop. vetensk, förel. v. Gbgs högsk. N. f. 24.) Le. 3: 75.
I regel torde man veta betydligt mycket mera om Wivallius’ liv än om hans diktning.
»Wivallius’ förnämsta dikt är hans liv», säger Schück, och de flesta torde nog vara benägna att instämma i
detta omdöme. Emellertid rymmer Wivallius’ bevarade lyrik också mycket av värde, och döe.
Ek har i föreliggande undersökning ställt de bästa delarna av hans produktion i ny och klarare
dager. Både hans förhållande till den samtida psalmdiktningen och hans beroende av barocklyriken
framstå sålunda här med vida större tydlighet än förut, samtidigt med att själva den estetiska
värdesättningen beriktigats och fördjupats. Framställningen är lättillgänglig och intresseväckande.
Boken bör anskaffas till alla bibliotek, som lägga an på svensk litteraturhistoria; framför allt hör
den hemma i skolbiblioteken. . O. W—n.
O. Samhälls- och rättsvetenskap (med nationalekonomi och
/ statistik),
Bratt, K[arl] A[xel]. Kampen om folken. Tiden 1929. 304 s. Obc.
5:75.
En svensk högre officer, f. d. major i generalstaben, har skrivit denna bok »om kriget och mot
kriget». Han tar avstånd från en pacifism, som fordrar avrustning under alla förhållanden och utan
hänsyn till andra nationers ställning, men han framhåller också som sin bestämda åsikt, att den
vita rasen som kulturras ej skulle kunna komma över nästa stora krig. Det gäller därför att skapa
en politisk och ekonomisk organisation, som kan förebygga och hindra kriget. Förf. går här starkt
in för behovet av en »världexekutiv», en internationell militär makt, men först och sist sätter han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
