Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DETEKTIVROMANER. 187
J93O, 4: 75) och Vattenfallet (Sk. 1930, 4: 75) samt i år ytterligare Sista
resan (Sk. 1931, 4: 75). Som vanligt är den springande punkten en
skarpsinnig analys av alibibeviset. Allt för tätt på varandra tåla de inte att läsas
och vad särskilt Vattenfallet beträffar verkar intrigen däri väl mycket
konstruerad. Ett par böcker av A. E. W. Mason finnas upptagna redan i den
första grundkatalogen och betecknas där som lämpade för ungdom. Någon
liknande rekommendation kan inte ges åt den relativt svaga Hämnaren från
Cayenne (H. G. 1929, 4: 50) och ännu mindre åt den starkare Natten till
torsdag (H. G. 1930, 4: 50) som bland andra trevliga saker skildrar s. k. svarta
mässor. Vår gamle bekante Arsène Lupin uppträder i en ny gestalt i Maurice
Leblancs Burnett & Co. (H. G. 1929, 3:—). Endast till det yttre är
emellertid detta detektivberättelser; snarast kunna de karakteriseras som
skälmnoveller, berättade med synnerligen gott humor.
Bland alla de övriga detektivromanerna finnes en grupp, som kunde få
titeln den bättre medelklassen. De kunna alla anses fullt acceptabla att
umgås med i sällskapslivet även om de inte förmå att var för sig väcka något
mera personligt intresse. Flera av dem ha påtagligen gjort lycka.
Rangskillnaden dem emellan är ofta inte större än att den säkraste placeringen vore i
alfabetisk ordning. Inte mycket går förlorat på att presentera dem i klump
utan några försök till mera ingående karakteristik. Till en början kunna
nämnas några författare, som genom att få flera arbeten översatta ansetts
förtjäna hedern av förnyad bekantskap. Några av dem höra till de mera kända
såsom J. S. Fletcher; hans böcker — Från 63 till 34 diamanter (Ch. 1929,
4:25), Den bortrövade finansministern (Ch. 1930, 4:—), Falskt spår (Ch.
1930, 3:—), Kvarnens hemlighet (Ch. 1930, 3:—) och Vern är skyldig? (Ch.
I93°> 3:—) — kallas kriminalromaner, vilket inte riktigt stämmer med den
ovan skisserade terminologien, men möjligen kan anses sammanhänga med att
de mera utmärkas för uppslagsrikedom och omväxling än för skarpsinne. R.
Austin Freemans hjälte, doktor Thorndyke, hör till de mera uppmärksammade
nötknäckarna; i Dödslågan (Schildt 1929, 3: —, inb. 4: —) och Gipsmasken
(Schildt 1929, 3:—, inb. 4:—) ges goda prov på hans talanger i den vägen.
J. J. Conningtons mästerdetektiv, sir Clinton Driffield, är kanske inte en fullt
lika markant figur, men sköter sig dock väl i De nio frågorna (Schildt, .1929,
3:—, inb. 4:—), Indiciekedjan (Schildt 1929, 3:—, inb. 4:—) och
Labyrintmordet (A. B. 1929, 3:—); något svagare är kanske Nemesis (A. B. 1930,
3:—). Agatha Christies lille belgare, Hercule Poirot är ganska lustig
åtminstone i En dos stryknin (A. B. 1929, 3:—). A. Fieldings arbeten,
Cox-mysteriet (A. B. 1931, 3:—), Mordgåtan på Stillwater house (A. B. 1929,
3:—) och Stegen som tystnade (A. B. 1929, 3: 25), älfo ganska typiska prov
på genomsnittsnivån. Bland några arbeten av John Rhode förtjänar Tragedien
på hotell Enhörningen (W. & W. 1930, 4: 75) framhållas, inte minst emedan
den ger ett gott exempel på att även en historia om mord och
kokainsmuggling kan hållas i en kultiverad ton.
Av en eller annan anledning värda att nämnas äro t. ex. Richard Kevernes
William Cook, den mystiska kvinnan (W. & W. 1929, 4: —), som med en
någorlunda rimlig om ock något utdragen intrig går utom de upptrampade
vägarna, och R. F. Fosters i och för sig inte så märkliga Droskan n:r 44 (B. W.
1929, 1:50), med dess kurragömmalek. Stuart Martins De femton cellerna
(Schildt 1929, 3:—) har inom en Tusen och en natt-liknande ram varierat
motivet om hur brottslingen alltid röjer sig på något sätt. Ett exempel på hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
