Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 ETT NYUTKOMiMET ARBETE OM VÅRA FOLKBIBLIOTEK.
1900-talet. År 1904 befanns således hela antalet sockenbibliotek vara högst
I,IOO.
Under 1800-talets sista årtionden är det emellertid nya befolkningslager, som
bli bärare av ett livaktigare biblioteksintresse. Det tidigare 1800-talets
skol-och biblioteksväsen hade medverkat till att ge allmogen, bondeklassen, den
mogenhet, som efter 1866 års författningsreform krävdes av andra kammarens
största parti. På samma sätt förbereda mot århundradets slut nya och starka
bildningssträvanden den utvidgning av medborgarrätten, som på allvar förde
arbetarklassen fram till en maktfaktor i vårt samhällsliv. Denna förskjutning
går hand i hand med industrialiseringen, den starka inflyttningen till städerna
och industrisamhällena. Stadsbiblioteken börja växa fram. Behjärtade
mecenater och bildningsvänner ge strävandena styrka och fart. Bland andra äro här
att nämna Robert och James Dickson, grundarna av det Dicksonska
folkbiblioteket i Göteborg, vilket 1897, som det första i Sverige, fick en efter dåtida
förhållanden fullt modernt utrustad byggnad, och vidare professor Knut Kjellberg,
den ledande själen i »Folkbildningsförbundet», den utomordentlige
riksföreläsaren, som över hela landet propagerade för självbildningsarbetets värde.
Härtill komma nu en rad bibliotek, som bäras upp av nya större eller mindre
intressegrupper ur folkets led. Det är i främsta rummet arbetarebiblioteken med
Stockholms arbetarebibliotek och dess framsynte bibliotekarie Fredrik Nilsson i
täten samt nykterhetsbiblioteken, vilka särskilt fått betydelse genom den
anknytning till studiecirkelrörelsen, som i början av 1900-talet vanns genom
studiecirklarnas fader, lektor Oscar Olsson. En hjälp i det ivriga arbete, som sålunda
omkring sekelskiftet utvecklade sig, kom också från akademiskt håll, från
studentföreningarna i Uppsala, Verdandi och Heimdal, dels i form av värdefulla
småskriftserier, framför allt Verdandis småskrifter, dels genom bokförmedling,
vandringsbibliotek och mönsterkataloger.
Och nu kommer frågan om anslag åter upp i riksdagen, sedan den under mer
än fyra decennier vilat. År 1905 blir riksdagen färdig att bevilja de första
stats-bidrageri, visserligen blygsamma, högst 75 kronor pr år och kommun, varvid
ingen skillnad göres på folk- och skolbibliotek. Redan år 1912 tages emellertid
nästa steg. Anslaget höjes till 400 kr. för de egentliga folkbiblioteken, varjämte
studiecirkelbibliotek, anslutna till riksförbund av viss minimiomfattning, under
särskilda betingelser kunde erhålla samma anslag. En bestämd strävan till
centralisation gör sig gällande, i det endast ett bibliotek inom varje kommun —
förenings- och skolbibliotek oberäknade — kunde erhålla statsbidrag, och
likaledes syftas till rationalisering av arbetet, bättre lokaler och arbetsmetoder. I
konsekvens härmed tages ett för den kommande utvecklingen avgörande steg
genom inrättandet av två bibliotekskonsulenttjänster med huvudsaklig uppgift
att vägleda och skapa sammanhållning i det vitt förgrenade arbetet.
Förtjänsten av 1912 års nyorganisation tillkommer i främsta rummet doktor
Valfrid Palmgren, senare gift Munch-Petersen. Med lågande entusiasm
skildrade hon i skriften »Bibliotek och folkuppfostran» de amerikanska public
libraries, som hon på ort och ställe studerat, och betonade särskilt dessa biblioteks
karaktär av att vara allmänna folkbibliotek, hela folkets egendom och icke —
såsom fallet tidigare varit här i Sverige — välfärdsinrättningar för de lägre
folkklasserna. Genom hela sin anläggning — inbjudande, välbelägna lokaler
med böckerna fritt tillgängliga för besökarna, praktiska och tidsbesparande
utlåningsmetoder och ett bokval, som tar sikte på intressen och behov inom alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
