Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En intressant redogörelse för de danska folkbiblioteken just nu. En av
Danmarks mera kända författare, skalden Valdemar Rørdam, företog förra året på Danmarks
biblioteksförenings uppdrag en resa Danmark runt för att besöka en del stads- och folkbibliotek och
därefter berätta om vad han sett. Resultatet föreligger i en vackert utstyrd och väl illustrerad
volym med titeln: »En Høstrejse; Indtryk fra danske Folkebiblioteker» (København 1930»
61 s., Danmarks Biblioteksforenings skrifter 3). Ett studium av boken visar, att försöket slagit
synnerligen väl ut. Rørdam ger en bild av vad våra dagars bibliotek vilja och kunna ge först
och främst genom de synpunkter han anlägger i de inledande mera allmänna resonemangen,
som ge honom tillfälle att säga sin mening om bibliotekens plats i det moderna samhället och
det moderna livet men framför allt genom att berätta om hur de bibliotek han besökt i
praktiken taga sig ut och hur de mottaga en resande, som vill ta del av deras samlingar.
Rørdams resa gick från Köpenhamn närmast till Lyngby, vars bibliotek han fann åtskilligt
förändrat sedan han som 12—16-åring varit en trägen låntagare där. I fortsättningen besökte
han den rena landsbygdens bibliotek, sådana som t. ex. N. Broby, och typiska
stationssamhällens bibliotek som det mönstergillt ordnade i Vejen, och från dessa lämnar han intressanta,
bilder. Men han fick också tid att besöka åtskilliga större och mindre stadsbibliotek. Man
får läsa om hur verksamheten är ordnad i Nord-Slesvig med dess fyra centralbibliotek i Aabenraa,
Tønder, Haderslev och Sønderborg. Det berättas om bibliotek av olika slag, om sådana, som
flyttat in i gårda lokaler — klosterbyggnader som i Helsingør, Holbæk eller Odense eller
gamla borgarhus som Kalundborg — likaväl som om dem, som fått egna nybyggnader t. ex.
Silkeborg, Esbjerg eller Hjørring. Rørdam lämnar livfulla skildringar av det dagliga livet i
dessa bibliotek och stannar därvid också vid dagens biblioteksproblem sådana som bokbilarna
och sjukhusbibliotekens verksamhet. Förf. slutar med att deklarera sin ställning till biblioteken
på följande sätt:
»Og naar jeg tænker paa Kasketdrengen i Helligaandshuset; paa Bonden i Vendsyssel; paa
den Strøm af muntre Børn, som hver Mørkning klaprer op og ned gennem Raadhusgangen i
Aabenraa og med pludselig Stilhed smutter ind paa Biblioteket, hvor man finder dem
tankefuldt eller smilende optagne af Børnerim og Dyrebilleder, Kaalunds Fabler, Andersens Eventyr
eller gamle Robinson Crusoe; naar jeg mindes ait hvad jeg har hørt og seet paa de danske
Folkebiblioteker, i Kalundborg allerede for 10 Aar siden, i Nordslesvig for 2 Aar siden og nu
hele Landet over: Da er det mig, trods mit Tvivlsind, umuligt andet end at tro paa denne
genfødte, denne forvandlede Højskoles Livskraft — just fordi den ikke blot giveT, men ogsaa,
kræver: Stilhed, Eftertanke, eget udholdende Arbejde.»
Det har sitt stora intresse att på detta sätt för en gångs skull få se bibliotekens problem
bedömda av en besökande, som något utifrån söker skapa sig en bild av deras förhållanden, en
kultiverad iakttagare, som självständigt resonerar och värdesätter. Även de svenska biblioteken
ha alla skäl att uppföra Rørdams bok på sina inköpslistor. K. T.
Biblioteksverksamheten vid armén göres till föremål för en artikel i Svensk
inten-denturtidskrift 1931 h. 6 av en förf. med sign H. F. Förf. redogör för det 1922 av d:r F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
