Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIBLIOTEKSNOTISER. 245
Hjelmqvist och kapten Schürer von Waldheim framlagda förslaget i frågan. Därefter skisseras
i få ord huT förf. tänker sig organisationen, och påyrkas en förnyad prövning av saken från
myndigheternas sida. Utan att taga ståndpunkt till frågan, hur biblioteksfrågan vid armén i detalj bör lösas
— ett och annat av det, som inträffat på den militära organisationens område sedan 1922 kan
ha satt saken i ett i någon mån nytt läge — torde man kunna fastslå som ett avgjort behov,
att frågan bringas ej blott till en i sak tillfredsställande utan också till en snabb lösning.
Erfarenheterna från biblioteksverksamheten vid flottan torde tala ett tydligt språk till förmån
för dem, som förfäkta bibliotekens stora betydelse som ett nödvändigt hjälpmedel i
bildningsarbetet inom armén. De anslag det skulle kunna gälla äro ej heller av den storleksordning,
att de borde kunna få lägga hinder i vägen. K. T.
Folkbiblioteken i Göteborg ha börjat att utge en periodisk publikation, Meddelanden
från Göteborgs folkbibliotek, varav åTg. 1931 h. 1 föreligger. Häftet inledes med en uppsats
om Bibliotekens plats i folkbildningsarbetet, varefter följer en systematisk förteckning över
viktigare nyförvärv i stadens sex folkbibliotek med angivande av de bibliotek, till vilka varje bok
är inköpt. Sist följer en lista över viktigare i läsesalarna utlagda tidskrifter. Det är glädjande
att ännu ett bibliotek sett sig i stånd att på detta sätt skapa ett organ för närmare anknytning
mellan biblioteket och dess låntagare. Idén borde på ännu flera ställen ha möjligheter att
realiseras. Då även andra bibliotek borde kunna skaffa sig annonsinkomster — alldeles som
Stockholms- och Göteborgsbiblioteken — behöva kostnaderna sannolikt ej avskräcka. K. T.
Halmstads stadsbibliotek. Stadsfullmäktige i Halmstad ha nyligen beslutat att fr. o. m.
den 1 jan. 1932 anställa en bibliotekarie med full tjänst med en grundlön om 5,000 kronor
järnte dyrtidstillägg (om f. n. 1,524:40 kronor) samt två ålderstillägg om 500 (jämte
dyrtidstillägg, f. n. 260 kronor). Dessutom beslöts att hos Kungl. Maj:t begära bibliotekets
godkännande som centralbibliotek för länet samt att efter dylikt godkännande tillsätta ytterligare en
helt avlönad assistent. F. n. har biblioteket två assistenter med full tjänst.
Västerås hör efter allt att döma till de städer, där biblioteksfrågan står inför en
nyorganisation. Med anledning härav har sign. Rustik (red. Anders Pers) i Västmanlands läns
tidning lämnat en del reflexioner i anslutning till ett besök i några danska och svenska
bibliotek. Artiklarna inflöto i Västmanlands läns tidning 1931 n:r 154 och 156.
Högre allmänna läroverkets å Östermalm bibliotek har låtit trycka en katalog
över bibliotekets bokbestånd. Katalogen, som är omsorgsfullt utarbetad, är systematiskt
uppställd med ett alfabetiskt register.
»Forskning och skolungdom.» En för läroverkens bibliotek synnerligen viktig fråga
— om det »enskilda arbetet i gymnasiet» — behandlades i en understreckare i Svenska
Dagbladet med nämnda rubrik den 6/9 1931 av lektor T. Hilding Svartengren. Uppsatsen
innehåller ett omfattande och synnerligen värdefullt material för frågans belysning.
Finlands folkbibliotekshistoria har fått ett värdefullt bidrag genom C. R. Gardbergs
i S. B. V:s festskrift n:r 2 ingående »Anteckningar om folkbiblioteken i Aboland*.
Några anteckningar om allmogens boksamlingar för 100 år sedan. I en serie
artiklar »Småplock ur Köpings museum» i Köpings-posten 1921 ingingo såsom nr 16 och 17
(den l8/z och ^l-z) två artiklar av bokhistoriskt intresse. Författaren, som döljer sig bakom
signaturen K. J. Ö., är den mångårige bibliotekarien vid Köpings stadsbibliotek K. J.
ÖsteT-berg. I anslutning till några anteckningar av R. Dybeck om »Den gamla Skofsta-gummans
bokförråd» gör han i första artikeln en del reflexioner om boksamlingarna hos allmogen i
början av 1800-talet. Den senare av artiklarna, »Om pärmskrift i äldre böcker>, lämnar en
intressant redogörelse för innehållet i ett hundratal av förf. undersökta böcker, som tillhört
västmanländskt bondefolk, och ger en del prov på de verser och anteckningar, som förf. påträffat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
