Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SHAKESPEARE OCH SVERIGE. 285
härma detaljerna av originalets versbyggnad, utan återgav helhetsstämningen,
tonen i ett replikskifte, tempot i en monolog o. s. v. Hagbergs många goda
verser utgöra naturligtvis också ett ganska svårt hinder att komma förbi för en
ny översättare.
Något som besparas en tack vare Hallströms modernare språk är den
omvända ordföljden som Hagberg ännu icke hade gjort sig fri från, även om han
jämförd med sina föregångare var avancerad. Självklart har Hallström även i
andra avseenden fördelen av ett modernare språk. Hallströms största insats
ligger kanske i hans utmärkta tolkning av vislyriken som är en rätt viktig
ingrediens i dramerna. Alla dessa många vackra och lustiga visor som man påträffar
litet varstans både i Shakespeares komedier och tragedier, och där man med lätt
vemod konstaterade att Hagberg icke räckte till, möter man nu hos Hallström
ypperligt återgivna. — I Stefanos skämtsamma sjömansvisa i »Stormen» kom
Hagberg t. ex. till korta inför de lustiga allittererade namnen: Moll, Meg, Marian,
Margery, men hos Hallström går det som en dans:
Kapten och däcksvablarn och båtsman och jag,
va’ kära om en hals
I Lisas och Lenas och Lottas Iag
men inte i Kajsa alis.
I Othello förekommer en munter dryckessång, där originalet har ett lustigt
omkväde:
and let me the canakin clink, clink
av Hagberg rätt klent, av Hallström däremot präktigt översatt:
och skramla med kannor och krus, krus
Men allra mest beundrar man Hallströms tolkning av de pärlor av vislyrik som
förekomma i de mognare lustspelen, Som ni behagar och Trettondagsafton. Först
genom den nya tolkningen kommer en läsare, som ej genom originalet kan lara
känna Shakespeare, på det klara med att den store dramatikern också är en stor
visdiktare och på denna punkt kompletterar Hallström lyckligt den äldre
översättningen.
En värdefull bekantskap har den litterärt intresserade svenska allmänheten
fått stifta genom den nyligen utgivna goda översättningen av Walter Raleighs
shakespearebok.
Man kan sluta med att konstatera att svensk publik nu har goda möjligheter
att lara känna världens störste dramatiker i utdikningar som tillfredsställa höga
anspråk. Det enda verk av Shakespeares hand som ännu väntar på sin
översättare är den episka dikten Venus och Adonis.
BIBLIOGRAFISKT BIDRAG.
A. Översättningar.
[Shakespeare], Bruti tal, i anledning af Cæsars mord. [= Julius Cæsar. III: 2] I: Journalisten . . .
Profstycke. Sthm 1789.
[ » ], Försök till öfversättning af en scene i Shakespears tragedie Coriolanus [ — Corio-
lanus. V13] I: Fragmenter af utländsk litteratur H. 3. Ups. 1796.
Shakespeare, Macbeth. Öfvers, af. E. G. Geijer. Ups. 1813.
» Julius Cæsar [övers, av Georg Scheutz] Sthm 1816. (2 uppl. Sthm 183 O
[ » ] Motstycke till swenska dramen Juden [= Köpmannen i Venedig. IV:.i] I:
Föreningen. Skandinaviskt folkblad. 1816.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
