Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 CARL BJÖRKBOM.
vidkommande. Det är emellertid fråga om icke samma sak skulle kunna göras
även på det humanistiska området och för de icke vetenskapliga biblioteken,
speciellt med tanke på de allmänna tidskrifterna.
Två möjligheter erbjuda sig. Antingen kunde man tänka sig, att
Biblioteksbladet i varje nummer meddelade innehållet ur de senaste numren av de
allmänna tidskrifterna, tryckt endast på ena sidan och för övrigt anordnat så,
att titlarna kunde utklippas och klistras på kort av internationellt format. Av
denna förteckning borde då även tryckas en separat upplaga för de bibliotek,
vilka önskade flera kort av varje titel.
En annan utväg vore, att man förhörde sig hos tidskrifternas redaktörer,
huruvida icke med varje häfte kunde följa ett eller helst två exemplar av en
förteckning på uppsatserna, tryckta på det sätt som ovan angivits.
Båda sätten torde vara utförbara. I intetdera fallet kunna extra utgifter
spela någon avgörande roli.
Det senare alternativet har den fördelen, att katalogkorten kunna vara
inlagda i kartoteken redan vid samma tidpunkt, då tidskriftshäftet utlägges i
läsesalen, medan, om man använder en lista i Biblioteksbladet, det kan dröja både
en månad och mer, innan katalogkorten komma biblioteken tillhanda. Å andra
sidan kommer företaget i det senare alternativet att helt och hållet vara
beroende av respektive tidskriftsredaktörers goda vilja.
En fördel med det förra förfarandet skulle vidare kunna vara att vid varje
titel även utsattes signum enligt bibliotekskonsulenternas schema. Detta skulle
i hög grad underlätta inläggningen av korten. Den kortfattade resumén — om
nu en sådan skulle anses nödvändig — skulle även den kunna utföras genom
Biblioteksbladet.
Många bibliotekarier ställa sig avvisande mot klistringen av kataloglappar.
Vissa fordringar måste naturligtvis ställas på papperets och kortets kvalitet.
Att man emellertid kan nå mycket goda resultat med enkla medel, synes i
Tekniska Högskolans bibliotek, där man 1928 klistrade hela den gamla tryckta
katalogen på kort.
De tidskrifter, som skulle medtagas i en dylik förteckning, behövde icke vara
alltför många. Man kan med skäl anmärka på tidskriftsindexen i våra
grannländer, att där upptagas en hel del speciella facktidskrifter, vilka sakna
allmännare intresse. Härvid är dessutom att lägga märke till att en förteckning
av vissa fackuppsatser (t. ex. medicin) saknar större värde annat än i
internationella bibliografier. Folkbiblioteken torde vara, åtminstone till en början,
betjänta av en förteckning på innehållet i ett tiotal allmänna tidskrifter. Till
dem, som äro upptagna i tidskriftsöversikten i Biblioteksbladet, kunde
eventuellt fogas historiska tidskrifter (Historisk tidskrift, Skandia och
Personhistorisk tidskrift) samt några populära tidskrifter inom andra områden (Jorden
runt, Vetenskapen och livet ei. dyl.). Kunde anordningen utvidgas till att
omfatta ännu fler tidskrifter, vore detta naturligtvis att hälsa med glädje.
På så sätt skulle folkbiblioteken för en ringa eller ingen utgift få en
grundstomme till en förteckning över tidskriftsuppsatserna. Önskar biblioteket
dessutom medtaga uppsatser i andra tidskrifter, som kunna vara av värde för dess
publik (tidskrifter av lokalt intresse, viktigare finska, danska och norska
allmänna tidskrifter t. ex.), erbjuder det ju mindre svårighet att göra ett dylikt
tillägg med maskinskrivna lappar, när själva grundstommen förefinnes.
Något årligt tidskriftsindex skulle icke vara av behovet påkallat, om ett
dylikt katalogiseringsföretag anordnades. Däremot kunde man taga i betrak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
