Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NORSKA SKEPPSBIBLIOTEKEN. 13
tande, huruvida det icke vore lämpligt att göra bibliografiska sammanställningar
för längre tidsperioder, fem- eller tioårsindex. Katalogerna behövde i så fall
icke omfatta mer än de sista åren. När den sammanfattande bibliografien
utkommit, kunde korten för den bibliografiskt förtecknade perioden uttagas ur
katalogen, varigenom denna skulle vinna i överskådlighet och lätthanterlighet.
DE NORSKA SKEPPSBIBLIOTEKEN.
Av biblioteksassistenten Bianca Bianchini.
Biblioteksarbetet bland sjömän är av sent datum, men har i de länder som
gått in för det, på få år utvecklats till en betydande rörelse. I Amerika
startades The American Merchant Library Association är 1921, och år 1929 voro
över 300,000 böcker i cirkulation. Sjömansbiblioteken åtnjuta där intet
statsbidrag utan finansieras huvudsakligen av rederierna. Dessutom ökas
bokförrådet genom s. k. »book-drives», en typisk amerikansk metod, som innebär att man
direkt vädjar till allmänheten att skänka böcker. Någon dag på året placeras
på de mest trafikerade platserna i städerna stora lådor försedda med en oftast
rörande uppmaning att skänka överflödiga böcker till sjömännen. Dessa
»bookdrives» giva rörelsen en prägel av välgörenhet, som knappast är sympatisk, och
dessutom är det näppeligen de bästa böckerna, som allmänheten på detta sätt gör
sig av med. I England skötes sjömansbiblioteksverksamheten av The Seafarers
Education Service, som har alla de engelska sjömansorganisationerna bakom
sig, men som till största delen underhålles av rederierna. Man har där associerat
sig med folkbiblioteken i Glasgow och Cardiff, som i dessa städer sköta
utväx-lingen av vandringsbibliotek. För övrigt befinna sig ju de engelska fartygen
på hemmafarvatten i stora delar av världen och det möter därför i detta land
inga större svårigheter att fast organisera en vandringsbiblioteksverksamhet.
Både i Amerika och England fylles nämligen sjömännens läsbehov medelst
vandringsbibliotek, vilkas storlek varierar men i England når ända upp till 300 band.
Näst dessa länder är Norge det land som mest intresserat sig för sina sjömäns
biblioteksfråga, och där har dessutom en helt ny form för biblioteksverksamhet
till sjöss sett dagen, nämligen de s. k. fasta skeppsbiblioteken.
Det är kontorchef Gunnar Stenersen i Folkebogsamlingenes Ekspedisjon som
tagit initiativet till denna form av sjömansbibliotek och som på få år arbetat
upp den till en verkligt betydande och effektiv biblioteksverksamhet. Då
Gunnar Stenersen började med de fasta skeppsbiblioteken, existerade redan sedan
före kriget en sjömansbiblioteksorganisation, nämligen »Komiteen for statens
vandrebiblioteker for sjömenn», under vilken nu även de fasta skeppsbiblioteken
formellt sortera. Denna komitee sänder genom Sjöfartskontoret ut
vandringsbibliotek till norska fartyg. Årsberättelsen för år 1930 visar ett utlån av 75
vandringsbibliotek. Varje bibliotek innehåller högst 38 böcker. Det blir alltså
omkring 2,800 band som äro ute i rörelse. De fasta skeppsbiblioteken ha nu
ett totalutlån av mellan 180,000 och 200,000 band.
De fasta skeppsbiblioteken, som startades 1926, åtnjuta intet fast statsbidrag,
men fingo år 1928 25,000 kr. av norska statens ’penninglotterimedel. Huvudparten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
