Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLBIBLIOTEKEN I DEN MODERNA SKOLANS TJÄNST. 59
stiga trettio, om den för de olika ämnena lämpliga referenslitteraturen däri
nödtorftigt skall kunna representeras.
Emellertid är det ingalunda nog med de i klasserna sålunda fördelade
exemplaren av en bok, i all synnerhet i fråga om särskilt användbara och
därför starkt efterfrågade böcker. Det räcker givetvis inte med de ett à två
exemplar, som finnas i klassens egen boksamling, när intresset för en fråga är
väckt och flera elever spontant eller på uppmaning vilja skaffa sig
bredvidläs-ningslitteratur i ämnet. I sådana fall böra eleverna ha möjlighet att tillgodose
sina önskemål i det för skolan gemensamma biblioteket, där sålunda ett antal
böcker av samma slag bör finnas. Om icke på detta sätt sörjes för nödig
elasticitet, så kväves barnens lust för det synnerligen värdefulla frivilliga och
självständiga arbetet, som, för så vitt man eftersträvar en mera allmän
till-lämpning därav, i stort sett endast på denna väg kan uppmuntras och
vidmakthållas.
Är nu denna utbyggnad av skolbiblioteket med särskild för olika årskurser
och åldersstadier väl avpassad referenslitteratur i hög grad önskvärd i klasser
av äldre undervisningstyp, där en mera modifierad tillämpning av
undervisningsplanens intentioner äger rum, så måste dessa klassbibliotek enligt
samstämmiga vittnesbörd anses som rent av oumbärliga i klasser, där erfarenheter
från pedagogikens senaste landvinningar praktiskt omsättas. I Hälsingborg
har denna nyare undervisningstyp mer eller mindre utpräglat kommit i till—
lämpning i ett betydande antal klasser, ett antal som troligen successivt
kommer att ökas. Från dessa har det varit synnerligen stor efterfrågan på
referenslitteratur, och bibliotekets knappa resurser ha därvid ofta inte kunnat
tillgodose de mest blygsamma anspåk. Denna friare undervisningsform, som
lämnat ett gott resultat och rönt stor uppmärksamhet utifrån, är för sin
fortsatta utveckling åtminstone delvis beroende av vad som i nämnda hänseende
åtgöres.
Det måste alltså betraktas som i hög grad önskvärt, att varje klass i den
egentliga folkskolan erhåller sitt eget klassbibliotek av referenslitteratur.
Utredningen utmynnade i ett yrkande på förhöjt anslag till skolbiblioteket
från 9,500 kr. till 12,000 kr., vilket förslag av såväl folkskolstyrelsen som
stadsfullmäktige bifölls och under det nu gångna året varit till ovärderlig hjälp och
glädje i vårt arbete. Tyvärr har den ekonomiska depressionen, som i vårt
samhälle liksom i vårt land i gemen starkt påverkat de budgetära synpunkterna,
för det nu ingångna året medfört en sorglig minskning av den ram, inom vilken
biblioteksarbetet under 1932 får röra sig. Vi disponera för nämnda år allenast
9,000 kr. för folkskolan och 500 kr. för fortsättningsskolan, jämte 120 kr.
avkastning av donationsmedel. De förändrade bestämmelserna om statsbidrag,
innehållna i k. kungörelsen n:r 346/1931 ang. understödjande av
folkbiblioteks-väsendet av den 9 oktober 1931, torde icke komma att kompensera
reduktionerna. Det är att livligt hoppas, att ett blivande ekonomiskt uppsving snart måtte
återge oss den förlorade parten av vårt anslag.
Folkskolbiblioteket i Hälsingborg är organiserat på fyra distrikt. De tre
distrikten äga särskilda biblioteksrum. Det ena av dessa erhöll tidsenlig
inredning under 1931.
Bokbeståndet i varje distrikt är uppdelat i tre grupper:
A. Lärjungarnas utlåningsavdelning.
B. » referensavdelning.
C. Lärarnas referensavdelning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
