Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 A. GIEROW.
det mera sammansatta ledes att själv upptäcka sanningen. Härvid spelar
tillgången till bibliotek en dominerande roli.
I viss mån kan det sägas, att läraren träder i bakgrunden i den moderna
skolan. Han är icke som förr den som för ordet, framlägger och sönderstyckar
materialet, bestämmer arbetstempot o. s. v. Han undviker å ena sidan att gripa
in, men han är å andra sidan alltid tillreds, hjälpande och vägledande, framför
allt när barnets aktivitet stöter på sina gränser. Detta gäller kanske i främsta
rummet bruket av tillgängliga uppslagsböcker och därmed besläktad litteratur.
Jag erinrar om att redan undervisningsplanen av 1919 för rikets folkskolor
har ett i uppsatser om skolbiblioteksväsen flitigt citerat kardinalställe, där det
heter: »Lärjungarnas läsning på egen hand bör på lämpligt sätt uppmuntras
och ledas.–––––-Under de sista skolåren böra barnen vänjas att, då tillfälle
därtill erbjuder sig, i tillgängliga böcker taga reda på sakförhållanden,
händelser, namn, årtal, sifferuppgifter och dylikt, som kunna vara erforderliga för att
utreda och belysa något, som förekommit vid undervisningen eller står i nära
samband dämed. För detta ändamål böra, då förhållandena sådant medgiva,
uppslagsböcker och utförligare läroböcker vara för lärjungarna tillgängliga.»
Denna tankegång kompletteras och utföres närmare i
folkbildningssakkunnigas betänkande på följande sätt: »Ett för barnen tillgängligt, någorlunda
välförsett bibliotek är — det bör särskilt understrykas — ett utmärkt hjälpmedel
för den uppfostran till självverksamhet, som måste anses vara en av skolans
viktigaste uppgifter.»
Hälsingborgs folkskolor ha sedan 1927 i växande omfattning ordnat
försöksklasser av olika skiftningar, men alla byggande på den »nya» skolans principer:
individualisering och aktivitet. Inom parentes sagt, uppgå dessa
försöksklasser innevarande läsår till 73- När dessa försöksanordningar med höstterminen
1930 erhöllo kungl, maj :ts sanktion för tre år med rätt att på vissa villkor
efter behov genombryta timplan och den i arbetsordningen angivna
ämnesföljden, i mån som detta betingas av tillämpningen av koncentrationsläsning och
individuellt arbete, kände de, som inom samhället buro ansvaret för skolan, det
såsom en bjudande plikt att trygga dessa arbetsmetoders omsättande i den
dagliga skolgärningen.
Det var i känsla härav, som man i folkskolstyrelsens särskilda
biblioteksnämnd, i september månad sistnämnda år upptog till behandling denna fråga.
Ur den utredning, som inom denna nämnd förebragtes, anför eller refererar jag
följande.
För att ovan uttalade tankar i individualiserande, intressebetonad och
arbets-skolemässig riktning något så när effektivt skola kunna omsättas i
praktiskt skolarbete, så utgör, såsom försök i ett flertal klasser de sista åren vid
Hälsingborgs folkskola liksom annorstädes tydligt ådagalagt, en ständigt till
hands d. v. s. i klassrummet befintlig och ej allt för fåtalig samling
referensböcker en nödvändig förutsättning. Ett dylikt klassbibliotek bör förutom ett
mindre uppslagsverk och ordbok innehålla ett urval böcker, tjänliga att belysa
kursen eller delar därav och avsedda att ge eleverna tillfälle att vidga och
fördjupa sina kunskaper i något ämne, vare sig nu detta sker enligt erhållna
uppgifter och anvisningar eller av intresse betingat friare val. Ett till omedelbar
användning tillgängligt bibliotek ger barnen, så snart en fråga aktualiserats
eller fångat deras intresse, ständigt och jämt direkta impulser till
undersökningar och efterforskningar utöver lärobokens möjligheter.
Vad antalet böcker i klassbiblioteket beträffar, kan detta inte gärna under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
