Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JO H. SKÖNLITTERATUR.
Hcb. Skönlitteratur: nysvensk.
Asklund, Erik. Ogifta. Kanske en roman. A. B. 1931. 183 s. 3: 75.
Asklunds hjälte visar en i längden något irriterande brist på handlingskraft, och det är icke utan,
att denna viljesvaghet till slut ger själva boken en viss karaktär av passivitet. Författarens stil
är anmärkningsvärd och än så länge tämligen enastående i svensk prosakonst. Den erinrar om
moderna fotografers arbete med filmkamera — och varför inte även ljudkamera? — och visar sig
utomordentligt tjänlig till att snabbt, koncist och samtidigt stämningsfullt och känsligt teckna
miljöer, situationer, sinnestillstånd, personager. Den har över sig något av det »nya seendet» och
verkar därför särdeles tilltalande på en modern läsare, som också gläder sig åt att ett förhållande
mellan ogifta icke behandlas med programmatisk pointering utan sunt, naturligt och därför utan
tillstymmelse till omoral. Trots sin flyktighet och formatets litenhet en god exponent för svensk
ung-litterär mentalitet. S. A.
Berg, Daniel. Nu. Roman. L. H. 1931. 238 s. 5: —.
En med journalistisk brio, journalistisk aktualitetskänsla och journalistiskt slarv förfärdigad
filmroman om konflikten gammalt-nytt i staden och på landet, om ståndcirkulation,
bolsjevism-fascism, freudianism, fähundsmoral — allt grupperat kring en adlig men demokratisk löjtnant
och hans välborna, välbalanserade och välbesuttna utkorade. Titeln är lånad från ett
fjolårsdikthäfte och några modeller identifieras lätt, men författarens förmåga att ta tidskakofonien på kornet
bör ha beröm. E. M.
Dahl, Hjalmar. Erik Åmarks oro. Schildt 1931. 201 s. 4: 25.
Den hjärtats oro, som driver unge Erik Åmark »som ett blad för vinden» synes vara nära
släkt med den som behärskar Hjalmar Söderbergs hjältar. Hans barndoms sommardagar kunna
få tycke av Martin Bircks, och i Helsingfors kan en ung man uppleva sina förvillelser lika väl som
i Stockholm. Förf., en känd Helsingfors-journalist, söker ej heller dölja sin hjältes släktdrag. —
Miljön är Finland under den bobrikoffska förryskningsperioden och tiden fram till världskriget.
Boken är välgjord och man emotser med ett visst intresse den utlovade fortsättningen. H. W—r.
Eklund, Vira. Gott folk. Lb. 1931. 184 s. 3:—, inb. 4:25.
Berättelser från svensk landsbygd, som vittna om både verklighetssinne och god
psykologisk insikt. Sm.
Enckell, Rabbe. Vårens cistern. Söderström & C:o, Hfors 1931. 92 s.
Fmk 30: —.
Hur skeptisk man än må ställa sig till den dikt, som radikalt avstår från versens och den
språkliga begriplighetens verkningsmedel, måste man dock erkänna Enckells energiska strävan att
fatta tingens väsen. Hans konst är avsiktligt primitiv och delvis dekadent dadaistisk, men man
märker att författaren — i motsats till de svenska modernisterna —■ besitter en viss självironi,
han karakteriserar sig ganska träffande som »en överkultiverad mus», som »genomryses av
nervreaktioner». För dylikt böjer det litterärt intresserade unga Finland knä. E. M.
Englund, C. E. Trasiga sagor. Prosa. A. B. 1931. 89 s. 2: 75.
Sönderhuggna prosastycken, kosmiska fantasier och sociala anklagelseskrin. Det mesta har
alltför snabbt nått trycksvärtan, dessemellan kan man, som så ofta hos »modernisterna», finna
haltfulla och expressiva rader eller rent av hela sidor. Här dominerar dock det ofärdiga. 5. A.
Faustman, Mollie. Den ljuva tiden. A. B. 1931. 156 s. 3: 25.
Känd och uppskattad från flera tidigare kåserisamlingar, ger förf. här nya prov på sitt mycket
personligt färgade journalistiska författarskap. Hennes inlägg äro nu som förut kloka och
mänskliga, hennes iakttagelser riktiga och roliga vare sig de röra barn eller vuxna. H. W—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
