Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. SKÖNLITTERATUR. 69
Falk-Rønne, Jørgen. Klocktoner och andra berättelser. Övs. fr. da. av
Elisabeth Falck. Diak. 1931. 212 s. Hceda. 2: 75, inb. 3: 75.
Berättelserna äro fyllda av älsklig humor och vittna om djup människokunskap. Sm.
Grip, Elias, [utg.]. De röda svärdsliljorna. Folksagor från olika länder.
[Övs.] Lb. 1931. 150 s. Hy. 2: 50, inb. 3: 50.
Från åtskilliga mer eller mindre exotiska litteraturområden, alltifrån Estland och Litauen till
Persien och Indien och Japan o. s. v. har lektor Grip hopfört dessa folksagor och återberättat dem.
De äro riktiga sagor, friskt naiva och verkligt underhållande som sådan diktning skall vara, och
deras svenska version har alldeles samma egenskaper. Man hade blott önskat något besked om,
var Grip för sin del hämtat dem, då han ej kan förutsättas ha dem från själva originalspråken. Men
kanske hade en dylik inledning varit till hinder för deras spridning bland den stora — och i god
mening — naiva publik, som de främst söka? F. V.
Hoult, Norah. Rum att hyra. Till sv. [fr. eng.] av Ragnar Sjöberg. L. H.
1931. 365 s. Hcee. 6: 75.
En bok av denna skickliga författarinna är alltid läsvärd, ofta mer än så: denna gång är det
ett tvärsnitt av ett tarvligt Londonpensionat, vars grå, förkrympta människoöden med säker och
varsam hand blottas i några väsentliga kapitels blixtbelysning. E. M.
Joyce, James. Dublin-noveller. (Dubliners.) Övs. [fr. eng.] av Emilie
Kullman. W. &. W. 1931. 215 s. Hcee. 4: 75.
En samling tämligen kaleidoskopiska bilder ur livet i Dublin, alldeles säkert vederhäftiga men
sällan komponerade ihop till något avrundat helt. Enskilda sidor göra vanligen mer intryck än
hela novellen. Det är något keltiskt i denna brist på kontur, som litteraturhistorikern känner igen
från gamla tider. De små skisserna ha utan gensägelse sitt värde men torde vara en smula
främmande för svensk publik. F. V.
Lita [pseud.]. Blomman i mitt knapphål. Övs. [fr. no.] av Vera von Kraemer.
Sk. 1931. 173 s. Hceda. 3:75.
Upprepningar äro ofta mindre roliga. Man kan konstatera detta faktum vid en jämförelse
mellan denna bok och Litas förra, Med fjäll på stjärten (Bibl.- bl. 1930 s. 276). Kåseritonen är alltför
lätt, innehållet för magert och delvis mindre smakligt här — författarinnan måste variera mera,
om genren skall kunna stå sig. H. K.
Weaver, John V[an] A[lstyne]. Hennes riddare kommer. Övs. [fr. eng.]
av Greta Tiselius. Ch. 1931. 293 s. Hcee. 3:—.
Detta slag av amerikansk litteratur ha vi icke användning för i Sverige. Boken behärskas av
samma fadda och falska romantik som vissa filmalster med samma ursprung och bör undvikas
överallt. H. W-^r.
Wildenvey, Gisken. Andrine. Övs. [fr. no.] av Sten Åsbrink. A. B.
1931. 168 s. Hceda. 3: 75.
Den kände skaldens gemål har här åstadkommit ett förtjusande, friskt och doftrikt
flickpor-trätt så som kanske bära en norsk författarinna kan. Miljön har också det kärva kustlandets salta,
okonventionella behag, och översättningen är bra. E. M.
Zahn, Ernst. Pietro, smugglaren. Berättelse. Till sv. [fr. ty.] av Hugo
Hultenberg. Lb. 1931. 329 s. Hcef. 4:75, inb. 6:—.
Trots det otroliga händelseförloppet — en ung flicka uppfostras som gosse och förstår inte,
förrän hon är vuxen, att hon är flicka — är boken sund och innehåller äkta människoskildringar.
Det är något av fjällvärldens renhet över den. Sm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
