Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKT OCH NORDISKT BIBLIOTEKSARBETE. 145
förhållanden skall vara intresserad av de norska och svenska statskatalogerna
och deras finska motsvarigheter är naturligt. Också vissa föredömliga danska
katalogarbeten refereras ingående. Att de enskilda biblioteken i Tyskland
åtminstone på vissa håll i större utsträckning än många moderna svenska
bibliotek insett betydelsen av tryckta kataloger har redan antytts.
Att Ackerknecht, som själv nedlagt ett så intensivt och framgångsrikt arbete
på strävandena att sätta biblioteksarbetet i samband med folkbildningsarbetet i
övrig, ägnar denna fråga särskilt intresse, ligger också i sakens natur. Han
noterar med tillfredsställelse vad som hos oss redan åtgjorts, liksom
motsvarande tendenser i grannländerna (t. ex. den danska Studiekredsverksamheten och
dess anknytning till biblioteken).
Hos de-nordiska skolbiblioteken finner han mycket att lara. Han råder med
entusiasm till efterliknande av den t. ex. i Danmark och Sverige ordnade
undervisningen i användningen av uppslagsböcker, som han utförligt refererar. Han
erinrar för övrigt om att denna undervisning går tillbaka på amerikanska
förebilder, som han alltså i detta fall med nöje vill ta till mönster. Det svenska
skolbiblioteksarbetet i folkskolorna anser han ha visat en »glänsande»
utveckling, särskilt i de största städerna, och han påpekar den stora betydelsen för
hela denna utveckling, som t. ex. föreskrifterna i folkskolans undervisningsplan
haft.
I detta sammanhang kan nämnas, att Ackerknecht starkt understryker
vikten av en grundlig bibliotekarieutbildning. Han dröjer utförligast vid de olika
typerna av bibliotekskurser i Sverige. Särskilt tilltalas han synbarligen av det
vidsträckta utrymme, som här ägnas åt diskussioner liksom av »det metodiskt
genomtänkta övningsmaterialet».
Det har av det sagda framgått, att Ackerknecht i sin kritiska belysning av
en rad bibliotekspedagogiskt betydelsefulla problem på vissa punkter befinner
sig på samma linje som våra svenska bibliotek, på andra ställer sig ganska
avvisande mot nordisk bibliotekspraxis. Det ligger efter det sagda också i sakens
natur, att en svensk sätter en hel del frågetecken i kanten i Ackerknechts
framställning. Författaren har säkert ej heller ett ögonblick själv tänkt sig att
representanterna för de nordiska biblioteken på de punkter, där de principiella
meningarna gått isär, skulle befinnas villiga att acceptera den tyska uppfattningen.
Men han har lyckats i sitt uppsåt att ge oss — utom en sammanfattande
Ii andbok — en framställning, som i hög grad är ägnad att sätta betydelsefulla
problem under debatt. Och han har skänkt oss likaväl som de tyska
bibliotekarierna ett utomordentligt viktigt hjälpmedel för en närmare förståelse mellan
tyskt och skandinaviskt biblioteksarbete, eftersom en oundgänglig förutsättning
för ett fruktbringande utbyte av erfarenheter med andra folk alltid är ett
verkligt klarläggande av de olika utgångspunkterna, som pekar på likheter i
förutsättningar och synpunkter, men som ej därför går omkring svårigheterna eller
suddar ut nyanserna.
Så många svenska bibliotek som möjligt böra därför anse det vara en
självklar plikt att anskaffa Ackerknechts bok.
Knut Tynell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
