- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Sjuttonde årgången. 1932 /
178

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I78 KARL REGFORS.

ett bläddrande i böckerna å bibliotekslokalen ger nog inte så mycken
vägledning. Ett vederhäftigt omdöme av bibliotekarien är naturligtvis en mycket
lämplig form för upplysningar av detta slag. Vad är det då, som kan ge
bibliotekariens omdöme auktoritet? Känner han väl till böckerna, så blir hans
omdöme givetvis särskilt värdefullt. Men om nyutkomna böcker, som ännu icke
inköpts till biblioteket, vet han kanske icke så mycket, och det är för övrigt bra
mycket begärt, att han väl skall känna till ens alla bibliotekets böcker. Detta
särskilt om det gäller ett mindre bibliotek, som, även om det är under
blygsamma former, omspänner många avdelningar av litteratur men förestås av en enda
person. En bibliotekarie har väl som de flesta andra bokintresserade människor
vissa specialintressen. Kommer han på sidan om dessa, blir hans sakkunskap
mera relativ. Han behöver under sådana förhållanden något att falla tillbaka
på. Det är sådana tekniska anordningar, som kunna göra detta möjligt, som
jag i det följande skall framlägga för diskussion. Jag behöver knappast
påpeka, att dessa tekniska anordningar även för bibliotekens egen
bokanskaffning, i likhet med vad fallet är beträffande de åtgärder av detta slag, som redan
vidtagits, skulle vara av största betydelse. Att jag nu något dröjt vid
bokanskaffningen för hemmen har sin grund däri, att denna sak egentligen icke blivit
föremål för något mera rationellt ingripande i form av upplysningsverksamhet.
De åtgärder, som hittills vidtagits för att befrämja allmänhetens tillgång till
och val av god litteratur, ha inriktats på biblioteken och i första hand på de
allmänna biblioteken. Jag är inte fackman på detta område, men jag är icke
övertygad om att vad som gjorts är fullt tillräckligt ens för de allm.
bibliotekens vidkommande. I varje fall icke då det gäller de mindre. Att
åtgärderna icke äro tillfyllest beträffande skolornas bibliotek måste anses otvivelaktigt.

Det är främst en åtgärd, som från den statliga biblioteksledningens sida
vidtagits för att bibliotekens nyanskaffning av böcker skall bli den bästa
möjliga. Och denna åtgärd är utgivandet av grundkatalogen. Det har vid något
tillfälle framställts kritik mot i grundkatalogen gjord värdesättning av böcker.
Jag anser, att de, som ha ansvaret för katalogen, kunna ta denna kritik med
tämligen stor ro. Att meningarna beträffande en och annan boks lämplighet
för barn och ungdom kunna vara delade, är ju inte så underligt.

Men även om grundkatalogen i och för sig är förträfflig, så är ju inte
därmed sagt, att den på ett fullt tillfredsställande sätt fyller sin verkligen
utomordentligt viktiga uppgift att ensam vara vägledare för de olika
bibliotekens inköp av svensk literatur. Katalogen är upprättad till ledning för
folk-och skolbiblioteks bokinköp, men jag måste säga, att åtminstone för
skolbiblioteken ger den icke så mycken ledning, som vore önskvärt. Vi arbeta nu i
folkskolorna efter en sedan mer än ett decennium gällande undervisninsgsplan, i
vilken det talas om skolans bibliotek icke som något, som man eventuellt har
att tillgå, utan i fullt bestämd form. Men i grundkatalogen tages mycket liten
hänsyn härtill. Någon enstaka gång angives, att en bok är lämplig som
»läsning bredvid», men det förekommer knappast, att det samtidigt påpekas, vilket
ålderstadium eller vilken skolklass, som härvid avses. Om man i ett
skolbibliotek har funnit, att den s. k. bredvidläsningslitteraturen för något visst
stadium eller ämne är särskilt otillräcklig och behöver kompletteras, så har
man i grundkatalogen icke uppgifter, som härvid äro tillfyllest. För
Stockholms folkskolors lärjungebibliotek utarbetas årligen av en kommitté om fem
bibliotekarier en förteckning över nyutkommen litteratur, och i denna
förteckning angives även, för vilka klasser böckerna äro särskilt lämpade. Att man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:15:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1932/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free