Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 KARL REGFORS.
rätt förklarligt, att katalogens utgivande på detta sätt blir fördröjt. Med det
nuvarande utgivningssättet måste detta bli fallet enligt en Iag, som ibland gör
sig gällande även på en del andra områden, nämligen den, att det är den siste,
som bestämmer takten. Först när de sista böckerna från det år, tillägget skall
omfatta, blivit recenserade, har man möjlighet att utge tillägget. Att
grundkatalogen på detta sätt kommer i efterhand är sålunda fullt förklarligt, men det
är likväl rätt betänkligt. Detta framträder tydligt, om förhållandet ställes i
samband med en bestämmelse i skolöverstyrelsens cirkulär angående understöd
till folk- och skolbibliotek. Det heter där beträffande rekvisition av böcker för
statsmedel: »Vid uppgörande av ifrågavarande förteckning skall bokurvalet ske
ur de av ecklesiastikdepartementet eller skolöverstyrelsen utgivna katalogerna.»
Jag antar dock, att man icke får fatta detta helt efter ordalydelsen. Så
vitt jag kunnat förstå, håller man på skolöverstyrelsens biblioteksavdelning icke
så starkt på formerna, att en framställning rörande inköp av en bok skulle
avslås, endast för att boken vore tryckt senare än 1929. Men nog vore
åtgärder, som möjliggjorde, att man hade grundkatalogens omdömen att tillgå, redan
när böckerna äro tämligen färska, synnerligen väl befogade. Till sådana
åtgärder skall jag genast återkomma, men jag vill först i förbigående nämna ett fall,
som visar, vilket värde grundkatalogen redan i sin nuvarande form kan ha även
på ett område, som ligger något på sidan om dess egentliga uppgift. Det hände
förra vintern i ett skoldistrikt, som jag väl känner till, att skolrådet fick i sina
händer en skrivelse från en målsman, som hade mycket allvarliga erinringar
att göra mot en bok i ett av distriktets folkskolebibliotek. Anmärkningarna
gingo ut på, att i boken skulle lämnas någon förtäckt undervisning i krigskonst.
Skolrådet, som var fredsvänligt sinnat, var betänkt på att omedelbart förbjuda
bibliotekarien att vidare utlåna boken. Man beslöt dock, sedan saken
diskuterats, att låta det anstå härmed, tills man läst boken. Sedan vid ett följande
sammanträde bland annat upplysts om, att boken vore upptagen i grundkatalogen
och där varmt rekommenderats, beslöt man, att skrivelsen icke skulle föranleda
någon åtgärd. Här gav sålunda grundkatalogen bibliotekarien och dem, som
tillsammans med honom hade ansvaret för bokinköpen, ett värdefullt stod. Vart
skulle det leda hän, om bokinköpen bestämmas efter exempelvis lokala
intoleranta uppfattningar — dessa må nu vara av politisk eller, som det väl också
någon gång kan hända, av religiös art.
Grundkatalogen är ett utomordentligt viktigt dokument för spridandet av
god litteratur, och de åtgärder, som kunna bidraga till att dess möjligheter
härvidlag ökas, förtjäna att grundligt övervägas. De synpunkter, som jag här
framfört beträffande grundkatalogen, kunna sammanfattas i huvudsakligen tre
önskemål. Det första är då, att uppgifterna beträffande böckerna mera
inriktas på skolornas behov. Det andra är, att utgivningen av katalogen lägges om
i någon sådan form, som gör det möjligt, att uppgifterna komma att omfatta
även nyutkomna böcker. Till dessa båda önskemål skulle så även kunna läggas
ett tredje, nämligen att grundkatalogen göres sådan, att den är direkt
användbar för den allmänhet, som i biblioteket vill skaffa sig upplysning om böcker.
För tillgodoseende av de båda sista av de här nämnda önskemålen
beträffande barn- och ungdomslitteraturen, som närmast intresserar mig, tillät jag
mig redan för något år sedan att i en skoltidning föreslå, att grundkatalogen, i
den mån den behöver förnyas, beträffande denna litteratur utges på kort —
kritikkort. Dessa kort skulle i biblioteken samlas till kortkataloger, till vilka
även allmänheten kunde hänvisas. Tillfälle skulle finnas för dem, som så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
