Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3l8 BERT MÖLLER.
der i Dagens Nyheter skrev om detektivromanens bildningsvärde och därvid
rekommenderade att läsa dem — på engelska. Rådet kan vara gott i och för
sig men tyvärr är det nog endast en bråkdel av läsarna i vårt land som äro i
tillfälle att följa det. Inte heller en författare i ett av de sista häftena av
Bonniers litterära magasin, som ger en roande och god översikt av några
nyutkomna detektivromaner och därvid, med utgångspunkt från en essay av Chesterton,,
söker vindicera deras moraliska värde och karakteriserar dem som en
vägledning i fråga om hur man blir en god människa, behöver man ta alltför mycket
efter bokstaven. I själva verket förhåller det sig med läsningen av
detektivromaner som med frimärkssamlandet: man ägnar sig åt det ena som åt det
andra för sitt nöjes skull, och endast svagare själar söka stod och moraliskt
berättigande för sina böjelser i ovidkommande omständigheter. Det är
nöjes-eller förströelseläsning vi ha här. Som sådan stå åtminstone de bättre moderna
detektivromanerna på en nivå, som minst sagt uthärdar jämförelsen med de
missromaner, vilka i allmänhet utan allvarligare gensagor tyckas finna vägen
till biblioteken.
Det kan emellertid förtjäna anmärkas, att det också framträtt tendenser att
söka ädla detektivromanen till stor konst eller kanske snarare att använda dess
teknik för att åt djupare syftande litteratur värva en vidare läsekrets. I sitt
första nummer innehöll tidskriften Spektrum några notiser från diskussionen
om den moderna romanen, hämtade ur Nouvelle française. Sammanställningen
verkade onekligen frapperande: Aldous Huxleys Kontrapunkt och »le roman
policier». Den refererade författaren framhäver, att efter all den myckna
introspektion, som vi undfägnats med, kan det vara önskvärt att få en
berättarkonst med större konturskärpa, med en karaktär av enkelhet och nödvändighet.
Detektivromanen sysslar, på samma gång den vädjar till det analytiska
intellektet, med karaktärer och viljor, den rymmer en intim förening av tanke och
handling. Synpunkten kanske förtjänar något beaktande.
Årets skörd innesluter visserligen ingen roman, som till fullo motsvarar det
uppställda idealet. Däribland finnes dock ett par arbeten, som synas ha en
allvarligare syftning. Claude Houghton går i Sin egen fånge (W. & W. 1931,
5: 75) långt utanför det vanliga schemat. Polisen spelar inte alis någon roli i
boken, och det är inte ens avgjort, att något brott förövats. Var det ett mord
eller var det en olyckshändelse? Den som i förra fallet är gärningsmannen
vet med sig, att han åtminstone önskat utföra dådet, och att alla indicier peka
mot honom. Hans hemland England blir honom outhärdligt, och han flyr till
Frankrike. Efter tjugo år, med världskriget och dess upplevelser bakom sigr
återvänder han och träffar den avlidnes fästmö, som han själv älskar. Så
börjar hennes strid for att få reda på sanningen, och den striden för även honom
till den slutliga klarheten över sig själv.
Till romanens område hör knappast Jack Blacks . . . men det blir upptäckt
(A.B. 1932, 6: 50). Den utger sig för och är väl också en autentisk
självbiografi av en tramp och inbrottstjuv i Förenta Staterna, som efter långa år
tillbragta på landsvägarna, i opiehålor och fängelser får ett handtag från en
människoälskande domare och åter blir en samhällsduglig medborgare. Bokens
skildringar av det amerikanska straffsystemets verkningar och de bilder den ger
från en brottslings föreställnings- och känslovärld förtjäna beaktande och
allvarligt övervägande.
De nu omnämnda böckerna ligga kanske i periferien eller vid sidan av det
genom rubriken utstakade ämnet. Vid en överblick av dess mera centrala delar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
